I Sverige finns omkring 9 miljoner värphöns som producerar cirka 149 000 ton ägg per år. Huvuddelen av alla äggen klassificeras, märks och förpackas på något av landets cirka 130 äggpackerier, för att därefter slutligen hamna i butikshyllan eller inom storhushållssektorn.
Ägg är en färskvara, vilket ställer stora krav på en god hygienisk hantering genom hela produktionskedjan, ända fram till konsumenten. Alla livsmedelsföretag, inklusive äggpackerier, är enligt EU lagstiftningen skyldiga att utöva egenkontroll över sin verksamhet för att förebygga hälsorisker och säkerställa redligheten. Det är varje företagares ansvar att organisera arbetet så att lagstiftningen följs. Innehållet i livsmedelsföretagarens egenkontroll är inte reglerat i detalj, men viss grundläggande kvalitetsdokumentation ska alla företag kunna visa upp vid kontroll och på myndigheternas begäran.
Branschriktlinjer är branschens egen beskrivning av hur den enskilde företagaren i praktiken kan göra för att tillämpa kravet på egenkontroll av verksamheten enligt gällande lagstiftning. Det är frivilligt att följa branschriktlinjerna (vägledning för att uppfylla målet) men livsmedelslagstiftningen (målet) måste uppfyllas.
Det kan många gånger vara svårt för en lekman att förstå och tillämpa lagtexter eftersom dessa är skrivna på ett juridiskt och ofta svårtolkat språk. Syftet med branschriktlinjerna är att tydliggöra innebörden av lagkraven och visa hur det enskilda äggpackeriet kan arbeta för att uppfylla kraven i regelverket.
Livsmedels företagaren har alltid det fulla ansvaret för att livsmedelslagstiftningen följs i den verksamhet som bedrivs. Branschriktlinjerna visar hur ett äggpackeri kan arbeta med rutiner och dokumentation för att uppfylla kravet på egenkontroll av verksamheten. Branschriktlinjerna är framtagna med utgångspunkt från Livsmedelsverkets checklista vid kontroll av äggpackerier, länk till checklistan. Branschriktlinjerna ger ingen detaljerad beskrivning av dokumentationsrutiner, eftersom detta är företagsspecifikt. Däremot ges rekommendationer om nödvändiga rutiner och dokumentation för att uppfylla Livsmedelsverkets kontroll enligt livsmedelslagstiftningen. Branschriktlinjerna är inte juridiskt bindande och kan inte ersätta kännedom om kraven i EU förordningarna, som är gällande lagstiftning. Lagstiftningsprocessen är en ständigt pågående process. För aktuell lagstiftning hänvisas till Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se
Branschriktlinjerna har sin utgångspunkt i Livsmedelsverkets checklista för kontroll av äggpackerier, och har utarbetats i samråd med Livsmedelsverket. Branschriktlinjerna är bedömda av Livsmedelsverket. De delar som handlar om animaliska biprodukter (ABP) har bedömts av Jordbruksverket. En referensgrupp från äggnäringen har deltagit i arbetet med att färdigställa branschriktlinjerna. Branschriktlinjerna publiceras som ett elektroniskt dokument via Svenska Äggs hemsida. Svenska Ägg har förbundit sig att ansvara för att uppdatera och kontinuerligt utveckla dokumentet.
Sedan 1998 gäller EG:s handelsnormer för ägg i Sverige. Rättsakterna utgörs av råds- och kommissionsförordningar vilka är en typ av rättsakter som gäller som de är. Regelverket för ägg syftar till att skapa enhetliga kvalitetsstandarder s.k. handelsnormer för klassificering, sortering och märkning av ägg inom unionen. Vissa hygieniska riktlinjer ingår och reglerar till exempel att ruvade ägg inte får användas, knäckta och defekta ägg med sämre hållbarhet sorteras bort, att god omgivningshygien ska uppnås, att verksamheten ska bedrivas i livsmedelslokaler av en viss hygienisk standard, att försäljningstiden för ägg skall regleras etcetera. Utöver handelsnormer för ägg, finns även hygienbeslut och generella direktiv, vilka införts i Livsmedelsverkets författningssamling som berör ägg.
EU:s hygien- och kontrollregler sätter konsumentens säkerhet i centrum. Hygien- och kontrollreglerna ställer bland annat krav på att livsmedelsföretagen arbetar med att förebygga hygien- och matsäkerhetsrisker samt krav på spårbarhet i livsmedelkedjan. Förordningarna bygger på (EU) nr 178/2002. I tabell 1 ges en översikt över vilka rättsakter som är aktuella inom äggområdet och länkar till de webbplatser som dessa kan hämtas från.
Rättsakterna är länkade till Livsmedelsverkets hemsida, välj den senaste uppdaterade versionen (konsoliderad version) så får du med de senaste uppdateringarna
Till skillnad från många andra kontrollområden inom animalieområdet syftar regelverket för ägg i första hand till att skapa enhetliga kvalitetsstandarder s.k. handelsnormer för klassificering, sortering och märkning av ägg inom unionen. Vissa hygieniska riktlinjer finns dock inbakade i texterna och reglerar till exempel att ruvade ägg inte får användas, knäckta och defekta ägg med sämre hållbarhet sorteras bort, att god omgivningshygien ska uppnås, att verksamheten ska bedrivas i livsmedelslokaler av en viss hygienisk standard, att försäljningstiden för ägg skall regleras etc.
Det kan vara svårt för en lekman att både förstå och omsätta lagtext och bestämmelser till praktisk verklighet eftersom lagstiftningar och rättsakter ofta använder ett juridiskt och svårförståeligt språk. Syftet med denna branschriktlinje har därför varit att förklara hur kraven i regelverket ska kunna uppnås. I vissa fall ges tips och förtydliganden för hur en viss text ska tolkas, i andra fall ges exempel genom rutinbeskrivningar för hur arbetet skall organiseras och utföras inom ramen för företagets egenkontroll. Hela tiden ges möjligheten för läsaren att själv jämföra de krav som ställs för varje kontrollpunkt genom att enskilda paragrafer är länkade i dokumentet.
Branschriktlinjerna finns samlade i tabellen nedan. Tabellen består av sammanfattningar och branschens kommentarer till lagkraven (kolumn 3), kontroll/tillsynspunkter (kolumn 2), länkar till lagtexter (kolumn 4) och exempel på kvalitetsdokumentation (kolumn 1). Tabellen har tagits fram med utgångspunkt från Livsmedelsverkets kontrollstandard/checklista för äggpackerier”, som används av Livsmedelsverkets personal vid kontrollbesök.
| Nr | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 1.1 | Förvaring hos producent | Packeriet ska ha kontroll på att äggen kommer från en anläggning som är godkänd eller registrerad av behörig myndighet. Äggen ska förvaras rent, torrt och fritt från främmande lukter samt skyddas mot stötar och direkt solljus. Det gäller både hos producent och i förekommande fall under transport. Äggen ska förvaras vid den, helst konstanta, temperatur som bäst bevarar äggens hygieniska egenskaper. Dokumentation kan vara direkta temperaturmätningar eller ett signerat avtal där producenten försäkrar att äggen förvaras på lämpligt sätt. | 853/2004 Art 4 853/2004 Bil lll avsnitt X, kap 1-2 |
| 1.2 1.2.1 1.2.2 1.2.3 1.2.4 | Märkning inkommande | Inkommande äggleveranser (dvs. varje pall/vagn) ska vara märkta med produktionsanläggningens namn, adress och producentkod, antalet ägg och/eller deras vikt, värpdag eller värpperiod samt avsändningsdag. Packeriet ska behålla originalen till följehandlingarna i minst 12 månader. Om de partier som en uppsamlare tar emot delas upp för leverans till fler än en aktör kan följedokumenten bytas ut mot lämpliga etiketter som fästs på transportbehållarna, under förutsättning att etiketterna innehåller de uppgifter som avses ovan. Oförpackade ägg från egen produktion på samma ställe som packeriet behöver inte vara märkta enligt ovan vid mottagandet. Dock måste spårbarhet alltid vara möjlig till enskilda produktionssystem. Det måste därför finnas papper på att produktionsformen är besiktigad och godkänd av Jordbruksverket. | 2023/2465 Art 7 |
| 1.3 | Märkning oklassificerade utgående ägg | De uppgifter som avses ovan och som ska finnas på transportförpackningen får inte ändras och ska finnas kvar på transportförpackningen till dess att äggen tas ut för omedelbar klassificering, märkning, förpackning eller vidare bearbetning. Man tillåter att ägg som enbart mellanlagras för vidare transport till ett annat äggpackeri inte stämplas på det första packeriet men det är under förutsättning att äggen enbart förvaras tillfälligt och inte tas in i produktionen. Palletiketter får inte bytas ut. | 2023/2465 Art 7 1308/2013 Bil VII, del VI, III |
| 1.4 | Lagringstid | Äggen ska klassificeras, märkas och packas senast 10 dagar efter värpdagen. Det innebär att oklassificerade ägg på lagret för inkommande ägg får vara högst 10 dagar gamla. Märkning med bäst före-datum för minsta hållbarhetstid ska göras vid förpackningstillfället. Ägg som saluförs med frivillig märkning som extra färska ska klassificeras, märkas och förpackas senast fyra dagar efter värpdagen. Försäljning får då ske upp till nio dagar efter värpdagen. | 2023/2465 Art 6 2023/2465 Art 12 |
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 2.1 | Utrustning för kvalitets- och vikt klassificering | Endast företag som uppfyller villkoren i denna artikel får godkännas som äggpackerier. Endast godkända äggpackerier får klassificera, förpacka, omförpacka ägg och etikettera förpackningarna. Packeriet ska ha teknisk utrustning och en kvalitetsklassificering som säkerställer att givna toleranskrav uppnås. Den tekniska utrustningen ska bestå av: • Genomlysningsapparatur eller motsvarande, automatisk eller bemannad vid genomlysningen • Anordning för mätning av luftblåsans höjd • En eller flera justerade vågar för vägning av äggen • Utrustning för stämpling av äggen Packeriet kan dessutom vara utrustat med: • En maskin eller sortering för viktklassificering av äggen Har ditt företag rätt utrustning och metod för klassificering av ägg? Observera att viktklassificering inte behövs om äggen säljs som “ägg i blandad storlek”. | 2023/2466 Art 3 |
| 2.2 2.2.1 | Kvalitetsklassificering | Packeriet ska kvalitetsklassificera ägg i A- och B-ägg. Packeriet ansvarar för att: • Utrustningen är rätt inställd och kalibrerad • Göra regelbundna stickprovskontroller Ägg av klass A ska ha följande kvalitetsegenskaper: • Skal och hinnor: normal form, rena och oskadade. • Luftblåsa: högst 6 mm hög, orörlig; blåsan i ägg som saluförs som ”extra” får dock endast vara 4 mm. • Äggula: vid genomlysning synlig endast som en skugga, utan tydliga konturer, flyttar sig endast något från mitten om ägget roteras och återgår till ursprungsläget. • Äggvita: klar, genomskinlig. • Cellkärna: inte synligt utvecklad. • Partiklar: fri från främmande partiklar. • Lukt: fri från oavsiktlig främmande lukt. Ägg som inte har de kvalitetsegenskaper som anges ovan ska klassificeras som ägg av klass B. Ägg av klass A som inte längre har dessa egenskaper ska omklassificeras till klass B. Ägg som inte märks inom tio dagar efter värpningen ska klassificeras som ägg av klass B. | 1308/2013 Bil VII, del VI,II, pkt 1 2023/2465 Art 3 |
| 2.3 | Viktklassificering | Ägg av klass A ska klassificeras efter vikt. Undantag gäller för ägg som säljs i lösvikt eller i blandad storlek med angiven nettovikt. Undantaget är också ägg som säljs till livsmedelsindustri eller annan industri. • Gör regelbundna stickprovskontroller • Kontrollera och dokumentera att utrustningen är rätt inställd och kalibrerad Viktklassificering av ägg av klass A Ägg av klass A ska delas in i följande viktklasser: XL – mycket stora: ≥73 g. L – stora: ≥ 63 g och <73 g. M – medelstora: ≥ 53 g och <63 g. S – små: <53 g. Viktklassen ska anges med respektive bokstav eller beteckning enligt ovan eller en kombination av dessa, eventuellt med angivande av de berörda viktintervallen. Om ägg av klass A som tillhör olika viktklasser förpackas i samma förpackning, ska äggens minsta nettovikt i gram anges på förpackningens utsida liksom uppgiften ”Ägg av olika storlekar” eller en beteckning med motsvarande innebörd. | 1308/2013 Bil VII, del VI, II, pkt 2 589/2008 Art 4 |
| 2.4 | Stämpelfärg | Stämpelfärger ska vara godkända enligt tillsatsförordningen. | 853/2004 Bil II, avs I.C pkt 14 1333/2008 Bil II, del D-E, kategori 10.1 |
| 2.5 | Stämpling A-ägg | Ägg av klass A ska märkas med producentkoden. Den ska vara väl synlig, klart läslig och minst 2 mm hög. Högst 20 % av äggen i ett parti eller förpackning får ha oläslig märkning, se kapitel 6. Producentkoden ska bestå av följande uppgifter: Kod för produktionssystem, landskod, identifieringsnummer för värphönsanläggningen, ev. bindestreck följt av stallnummer (frivillig uppgift). Det ska finnas en rutin för att säkerställa att rätt ägg märks med rätt producentkod. | 1308/2013 Bil VII, del VI,III,pkt 1 LIVSFS 2005:20, 41§ 1308/2013 Bil VII, del VI,III,pkt 1 |
| 2.6 | Stämpling B-ägg | Ägg av klass B ska stämplas med producentkoden och/eller en cirkel med en diameter på minst 12 mm, innehållande ett minst 5 mm högt latinskt B, eller en väl synlig färgfläck med en diameter på minst 5 mm. Ägg av klass B behöver inte stämplas när de saluförs inom landet, se punkt 5.1. | 1308/2013 Bil, VII, del VI,III,pkt 1 589/2008 Art 10 LIVSFS 2005:20, 41§ |
| 2.7 | Stämpling frivilliga uppgifter | Ägg av klass A och B får stämplas med frivilliga uppgifter. Tvättade ägg får även stämplas med ordet “tvättat”. Märkning får inte vara otydlig eller verka vilseledande för konsumenten. | 1169/2011 Art 7 LIVSFS 2005:20, 41§ |
| 2.8 2.8.1 | Rutiner för rätt märkning av ägg Rutiner vid omklassning | Det ska finnas rutiner som säkerställer att rätt ägg märks med rätt produktionssystem. Ägg får inte märkas med felaktigt produktionssystem. Ägg behöver ibland klassas om, till exempel när en ekologisk flock behandlas mot parasiter. Då får äggen säljas som konventionella under den ekologiska karenstiden. Rutiner ska säkerställa att ägg och kartong får korrekt märkning från rätt datum vid omklassning. | L589/2008 Art 12, pkt 2 1169/2011 Art 7 |
| 2.9 | Tidsgräns för klassning, märkning och packning | Ägg ska klassificeras, märkas och packas senast 10 dagar efter värpdagen. Märkning med bäst före-datum ska göras vid förpackningstillfället. Ägg som saluförs som “extra” eller “extra färska” ska klassificeras, märkas och packas senast 4 dagar efter värpdagen, se även punkt 4.2. Bäst före-datum för ägg sätts 28 dagar från värpdatum. | 589/2008 Art 6, Art 14 853/2004 Bil III, avs X, kap I. pkt 3 |
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 3.1 | Tvätt av ägg | Ägg av klass A får varken före eller efter klassificering tvättas eller på annat sätt rengöras, om det inte finns en godkänd äggtvätt. Endast äggpackerier med särskilt tillstånd får tvätta ägg. De tvättade ägg som klassificeras som klass A får endast saluföras inom Sverige eller medlemsstater som godkänner försäljning av dessa. Se Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg. Följande kriterier för äggtvättning ska vara uppfyllda: • Tvättning får endast ske av hela ägg. Mycket smutsiga ägg och ägg med skadade hinnor bör sorteras bort före tvättningen. • Endast vatten av minst dricksvattenkvalitet får användas. Kalciumhalten bör vara låg och järnhalten underskrida 2 ppm. • Tvättning och torkning bör fullföljas utan avbrott. Äggen bör inte stå stilla eller ligga i blöt under tvättningen. • Tvättvattnet bör bytas ut efter högst 4 timmars användning. • Temperaturen på tvättvattnet bör vara minst 38C, högst 45C och samtidigt minst 11C varmare än äggen. • De tvättade äggen bör sköljas med vatten som är minst 2C varmare än tvättvattnet men helst 10C varmare än tvättvattnet. Sköljvattnet bör ej återcirkuleras men kan användas som tvättvatten. • Tvättsteget bör pH-regleras till lägst pH 10.5 för att dämpa bakterietillväxten. Om inte tvättmedlet innehåller desinfektionsmedel bör sköljmedlet innehålla sådant. • Dosering av kemikalier för tvättning och sköljning måste ske på ett kontrollerat sätt så att risken för feldosering minimeras. • Äggen måste torkas omedelbart i anslutning till tvättningen. • Torkningen bör ske utan tillsats av kemiska medel. • Utrustning och luftfilter bör kontrolleras och rengöras regelbundet. | 2023/2465 Art 4 Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg |
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 4 4.1 4.1.1 | Obligatoriska märkningsuppgifter | Följande uppgifter ska framgå på utsidan av förpackningar med A-ägg: • Namn eller firmabeteckning och adress alternativt telefonnummer till packeriet som har packat äggen eller det företag som låtit förpacka äggen • Förpackningsanläggningens nummer (landskod och godkännandenummer) • Kvalitets- och viktklassificering • Antal förpackade ägg • Datum för minsta hållbarhet, “bäst före-datum”, i ordningsföljden dag-månad (-år) för ägg av klass A • Text som rekommenderar konsumenten att förvara äggen kallt efter inköp • Produktionssystem för ägg av klass A • Uppgiften “tvättade ägg” för ägg som tvättats i EU-godkänd tvättanläggning (se punkt 3.1 ovan) • Innebörden av producentkoden på eller inuti förpackningen Märkning får inte vara otydlig eller vilseledande för konsumenten. Namn, firmanamn eller varumärke får endast anges om det inte innehåller någon kommentar eller symbol som ger vilseledande information om äggens kvalitet eller färskhet, typen av produktionssystem eller äggens ursprung. Som alternativ till postadress kan telefonnummer eller webbadress, om det där står hur man kan kontakta företaget dvs telefonnummer eller postadress. Enbart e-postadress är inte tillräckligt. Det är godkänt att förpackningar med ägg av en kvalitetsklass innehåller ägg av olika viktklass förutsatt att äggens minsta nettovikt i gram och orden “ägg av olika storlek” eller beteckningar med motsvarande innebörd framgår. Viktklass ska anges med beteckningar, t.ex. L, eller i ord, t.ex. “stora”, eller med en kombination av båda, där alla tre alternativen får kombineras med motsvarande viktintervall, t.ex. 63–73 g. Rutiner som säkerställer att rätt ägg märks med rätt produktionssystem ska finnas. Det får inte förekomma att ägg märks med felaktigt produktionssystem. Det ska finnas en ändamålsenlig rutin för att säkerställa att rätt ägg märks med rätt producentkod. Kontroll på rutinen görs lämpligen i samband med stickprovskontroll för ett parti med ägg (punkt 6 i denna branschriktlinje). | 1308/2013 Bil VII, del VI, II, pkt 2 2023/2465 Art 5, Art 11 1308/2013 Bil VII, del VI, II, pkt 2 1169/2011 Art 7, Art 9, Art 23, pkt 1.c Bil IX |
| 4.2 | Frivilliga märkningsuppgifter | Förpackningar får vara försedda med frivilliga uppgifter, antingen på insidan eller utsidan. Om beteckningen “extra” eller “extra färska” används ska värpdagen och tidsfristen nio dagar anges på förpackningen, se 2.9. För angivande av fodertyp finns särskilda minimikrav (se art 13 2023/2465). Märkning får inte vara otydlig eller vilseledande för konsumenten. Observera att det finns särskilda regler för närings- och hälsopåståenden (Förordning (EG) nr 1924/2006); gällande bland annat påståenden om omega 3-fettsyror, antioxidanter mm. | 2023/2465 Art 12, 13 1169/2011 Art 7, Art 49, Art 30–32 |
| 4.3 | Märkning Bäst före-datum | Bäst före-datum får som längst vara 28 dagar efter värpdagen. Om värpperiod anges ska hållbarhetsdatum fastställas från och med det datum då perioden inleds. | 853/2004, Bil III, avs. X, kap 1. pkt. 3 |
| 4.4 | Förpackningar | Förpackningar ska vara stötsäkra, torra, rena och i gott skick. Förpackningsmaterialet ska skydda äggen mot främmande lukt och risken för kvalitetsförsämring. Förpackningar får endast återanvändas om de är i skick som nya. När det är nödvändigt för att förhindra kontamination ska de vara lätta att rengöra och desinficera. Originalförpackningar får återanvändas för omklassade ägg. Det får inte finnas kvar någon märkning på den tidigare använda förpackningen som kan medföra förväxling. | 2023/2465 Art 15 852/2004 Bil II, kap X |
| 4.5 | Märkning med produktionssystem | Endast värphönsanläggningar som har ett av Livsmedelsverket tilldelat identifieringsnummer får leverera ägg till packerier för märkning med produktionssystem. Äggpackerier får endast märka ägg från värphönsanläggningar som har ett av Livsmedelsverket tilldelat identifieringsnummer för märkning av ägg. Äggen ska uppfylla minimikraven för den produktionsmetod som ägg och förpackning märks med. Ett exempel är att “Frigående utomhus får märkas med “Frigående inomhus” eftersom kraven uppfylls. Den som är livsmedelsföretagare ska kunna visa hur korrekt märkning av produktionssystem säkerställs. Märkningen på äggen ska överensstämma med märkningen på förpackningen. | 2023/2465, Art 2, Art 11, Bil II LIVSFS 2005:20 41§ 1169/2011 Art 7 |
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 5.1 | Mottagare B-ägg | Ägg av klass B får endast levereras till livsmedelsindustrin (äggproduktanläggningar godkända enligt förordning (EG) 853/2004) eller till andra industrier än livsmedelsindustrin. Lista över Svenska äggproduktanläggningar godkända enligt förordning (EG) nr 853/2004 hittar du på Livsmedelsverkets hemsida här. När du klickat på länken får du i nästa steg välja land, avdelning Livsmedel och sektion Ägg och äggprodukter. Klicka på symbolen för ögat för att visa listan. Alla anläggningar märkta PP-Bearbetningsanläggning får hantera B-ägg. B- ägg får även hanteras som animaliska biprodukter enligt förordning (EG) nr 1069/2009 och 142/2011, se kapitel 7. Om äggproducenten skickar merparten av sin produktion till annat äggpackeri får utsorterade B-ägg skickas med från eget packeri som särpackade B-ägg för mellanlagring och samtransport till godkänd äggproduktanläggning. | 1308/2013, bil VII, del VI, II, pkt. 3, bil VIII 2023/2465 Art 2 |
| 5.2 | Märkning av ägg till livsmedelsindustrin | Förpackningar (kartonger/lådor) med B-ägg avsedda för livsmedelsindustrin ska vara märkt med etikett eller banderoll där det finns angivet: – Packeriets godkännandenummer – Kvalitetsklass “B” eller “klass B” – Förpackningsdag Öppna förpackningar, pallar och vagnar som används vid transport av B-ägg ska vara märkta med en uppgift som tydligt visar att de innehåller livsmedel, t. ex. namnet på livsmedelsföretaget om det är allmänt känt, eller med en tydlig symbol. De märkningsuppgifter som inte finns på förpackningen/pallen/vagnen kan i stället lämnas på följesedel eller faktura. Branschen rekommenderar fortsatt användning av gul färg på etiketten då färgmärkningen minimerar risken för förväxlingar. | 2023/2465 Art 11 1169/2011 Art 8 |
| 5.3 | Märkning av industriägg (andra industrier än livsmedels-industrin) | Förpackningar med industriägg avsedda för annan industri än livsmedelsindustrin, ska var märkt med röd etikett eller banderoll där det med svarta bokstäver finns angivet: • Namn eller firmabeteckning och adress till det mottagande företaget • Namn eller firmabeteckning och adress på det avsändande företaget • Märkningen “INDUSTRIÄGG” skriven med 2 cm höga bokstäver • Märkningen “olämpliga som livsmedel” med minst 0,8 cm höga bokstäver Industriägg=”Fulägg”=Ägg som inte är avsedda att användas som livsmedel Se även kapitel 7 om märkning av äggavfall (animaliska biprodukter). | 2023/2465 Art 2, Art 16 |
| 5.4 | Transport | Ägg ska under transport hållas rena, torra och fria från främmande lukt samt effektivt skyddas mot stötar, direkt solljus och kraftiga temperaturväxlingar. Packeriets egna bilar ska uppfylla kraven och om extern transportör anlitas, ska avtal innefattande dessa villkor finnas. | 853/2004 Bil III, avsnitt X, kap I. pkt 1–2 |
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 6.1 6.1.1 6.1.2 | Äggkvalité | I egenkontrollen ingår att man regelbundet ska göra stickprovskontroller. Branschen rekommenderar att man kontrollerar minst 180 ägg. Stickprovskontroll kan till exempel göras en gång per månad. Partier där maxgränserna överskrids ska korrigeras eftersom det annars kan leda till saluförbud. Toleranskraven för äggkvalité ska vara uppfyllda för A-ägg. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska maxgränserna fördubblas. När det gäller äggkvalité tolererar man en avvikelse på max 5 % för klassen A-ägg, dvs. max 5 % av A- äggen får vara felklassade (de skulle egentligen vara B-ägg). Se nr 2.2, där finns det bilder som beskriver klassning av A- och B- ägg. Protokoll för mätning av äggkvalité, vikt och äggmärkning. | 2023/2465 Art 18 |
| 6.2 | Vikt | Toleranskraven för viktsklassificerade A-ägg är totalt max 10 % avvikelse varav max 5 % i lägre viktklass. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska maxgränserna fördubblas. | 2023/2465 Art 19 |
| 6.3 | Märkning av ägg | Toleranskraven för märkning (stämpling) ska vara uppfyllda för A-ägg. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska maxgränserna fördubblas. Vid märkning av A-ägg får max 20 % av äggen ha en oläslig märkning eller avsaknad av märkning. | 2023/2465 Art 20 |
| 6.4 | Avvikelserapport | Om kontrollen visar högre avvikelser än toleranskraven dokumenteras detta på en avvikelserapport. |
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 7.1 7.1.1 7.1.2 7.1.3 | Rengöring | Lokaler och utrustning där ägg hanteras och lagras ska kunna rengöras och desinficeras ordentligt. Ytor ska hållas i gott skick, vara släta, täta och lätt rengörbara. Fast utrustning bör inte var placerad så att det uppstår trånga, svårrengörbara ytor. Hål, flagnande färg, obehandlat trä eller dylikt på ytor innebär att de är svåra att rengöra. Rutin för övervakning av rengöring och ordning ska finnas. Följande punkter är viktiga att uppfylla: • Det ska finnas arbetsinstruktioner och hygienplan som omfattar utförandet av rengöringen inklusive rengöringsfrekvens för olika rengöringsområden. • Skruva isär utrustning där så är nödvändigt för att rengöringen ska kunna ske. • Det ska finnas en kontroll av att rengöring utförts med den frekvens som företaget själv anger för respektive rengöringsområde. • Följ upp rengöringsresultat regelbundet och vidta korrigerande åtgärder (omstädning före produktionsstart när förorening konstaterats på kontaktytor, återföring av informationen till städansvarig etcetera) • Se över planen vid upprepade avvikelser. Träpallar för tillfällig transport av ägg kan tillåtas i lokalen. Rengöringsmedel och desinfektionsmedel får inte förvaras där livsmedel hanteras. Särskilt utrymme för sådana medel bör finnas. Rengöring och ordning Rengöringsprogram Rutin visuell verifiering av rengöring | 852/2004 Bil II, kap I, II och V |
| 7.2 7.2.1 | Förutsättningar för lokalen | Lokaler där ägg hanteras och lagras ska vara tillräckligt stora för verksamheten, ha lämplig belysning och ventilation, hållas tillfredsställande fria från främmande lukt samt skydda äggen mot stötar, ljuspåverkan och kraftiga temperaturväxlingar. Sådana växlingar kan förväntas ske om lokalerna har bristande isolering eller saknar aktivt temperaturregleringssystem. Kondens får inte finnas på utrustning eller i tak och regleringen av temperaturen i ägglagret måste garantera att äggen alltid håller en temperatur på över +5° C. Checklista för underhåll av lokal och utrustning. | 2023/2465 Art 4 853/2004 Bil III, avs X, kap I, pkt 1-2 |
| 7.3 | Förvaring av förpackningar | Förpackningar och förpackningsmaterial ska förvaras så att det hålls torra, rena och i gott skick. | 852/2004 Bil II kap X |
| 7.4 | Omklädningsrum, toalett, tvättställ | När det är nödvändigt ska det finnas omklädningsrum i tillräckligt antal för personalen. Om bostad finns på fastigheten kan bostadens toalett och omklädningsrum accepteras. Detta undantag gäller endast packerier utan extern personal. Det ska finnas lämpligt placerade och utrustade handtvättställ. Där oförpackade ägg hanteras bör det finnas tvättställ med rinnande kalt och varmt vatten med handtvättmedel, till exempel flytande tvål och hygientorkningsanordning, till exempel engångshanddukar. Rinnande lämpligt tempererat vatten kan godtas. | 852/2004 Bil II, kap I, pkt 3-5 och 9 |
| 7.5 | Vatten | Försörjning av dricksvatten ska vara adekvat. För packerier med godkänd tvättanläggning krävs dricksvattenkvalitet, vilket bland annat innebär att vattnet som levereras till packeriet måste komma från en registrerad dricksvattenanläggning registrerad hos behörig myndighet, vanligtvis kommunen. Då ställs det också högre krav på regelbunden provtagning. Resultat från kommunal vattentäkt är fullgott om det ej rör sig om egen brunn. Övervakningen av vattenkvaliteten i packerier utan äggtvätt föreslås omfatta provtagning, där analyssvaret ska vara tjänligt. Dokumentera underlag för mätdata, avvikelserapporter och vidtagna åtgärder. | 852/2004 Bil II, kap VII LIVSFS 2022:12 § 7 pkt 4 |
| 7.6 | Sopor/avfall | Livsmedelsavfall ska placeras i behållare som går att stänga, såvida inte livsmedelsföretagarna kan visa den behöriga myndigheten att andra typer av behållare som används är lämpliga. Utrymmet för förvaring av livsmedelsavfall ska vara avskilt från annan hantering, lätt rengörbart och fritt från djur och skadedjur. Äggavfall kategoriseras som ABP (animaliska biprodukter), och förvaras i korrekt märkta kärl och lämnas till godkänd mottagare. Vid små anläggningar kan äggrester förvaras i komposterbara påsar i frysen för att komma upp i en större volym innan det skickas. Handelsdokument ska upprättas och följa med varje transport av sådant avfall. Handelsdokumenten ska sparas i minst två år. Animaliska biprodukter från friska djur, som trasiga och krossade ägg, kategoriseras som ABP kategori 3. Register över äggavfallet ska finnas, till exempel i form av handelsdokument för ABP. Se Jordbruksverkets hemsida, I integrerade anläggningar som endast hanterar gårdens egna ägg får obehandlade äggskal användas inom den ursprungliga primärproduktionen. Handelsdokument krävs inte under förutsättning att detta ABP endast transporteras inom gården. Även äggskal som härrör från äggpackeri som tar emot ägg från flera primärproducenter får användas obehandlade för spridning på mark efter att ha lagrats i minst en månad. Handelsdokument ska upprättas i dessa fall. Se 15 a §, 2 kapitel SJVFS 2006:84. https://jordbruksverket.se/djur/foder-och-produkter-fran-djur/produkter-fran-djur/hantera-handelsdokument-och-halla-register | 852/2004 Bil II, kap VI 1069/2009 142/2011 Bil XV, kap15 |
| 7.7 | Skadedjur | Lokalernas utformning ska möjliggöra skadedjursbekämpning. Tamdjur får heller inte finnas i lokaler där ägg hanteras eller lagras. | 852/2004 Bil II kap I pkt 2c 852/2004 Bil II kap IX pkt 4 |
| 7.8 | Skadedjurs- bekämpning | Adekvata förfaranden ska finnas för att bekämpa skadedjur. Löst råttgift får inte vara utlagt i livsmedelslokaler. Viktigt att tänka på: • Dokumentationen av skadedjursbekämpning bör innehålla beteskarta, giftinformation och hur skadedjur övervakas samt vilka eventuella åtgärder som vidtas. • Uppdatera beteskarta vid förändringar antal fällor och placering (vid ingångar, öppningar, avfallslager etcetera). • Gör skadedjursronder och dokumentera enligt fastställd rutin. | 852/2004 Bil II kap IX, pkt 4 852/2004 Bil II kap I pkt 2c |
| 7.9 | Tvättning av ägg | Tvättning av ägg ska ske med en ändamålsenlig utrustning och på ett sätt som säkerställer god ägghygien. OBS! Gäller endast godkända tvättanläggningar. Se även kapitel 3, Nationella riktlinjer för tvätt av ägg | 2023/2465 Art 4 852/2004 Bil II kap V, kap VII och kap IX |
| 7.10 | Tvätt av plast-emballage som äggbrickor och pallar | För att undvika risk för smittspridning mellan producenter via äggpackeri ska emballage såsom äggbrickor antingen returneras till samma producent eller tvättas. | Nationella riktlinjer för tvätt av förpackningsmaterial av plast |
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 8.1 | Personalhygien | Packeriet ska se till att personalen iakttar god renlighet och bär lämpliga skyddande kläder. Rutin för övervakning av personalhygien ska finnas. Följande frågeställningar är viktiga: • Följ rutiner, ge personalen instruktioner om arbetsklädsel, personlig hygien, och försiktighetsåtgärder för att förhindra spridning av smitta. • Alla anställda omfattas av samma regler, även till exempel praktikanter och semestervikarier. • Kontrollera att personalen följer rutinerna. Personal ska informera packeriansvarig vid sjukdom som kan överföras via livsmedel. | 852/2004 Bil II, kap VIII |
| 8.2 8.2.1 | Utbildning | Packeriet ska se till att personal som hanterar livsmedel övervakas och instrueras och/eller utbildas i livsmedelshygien på ett sätt som är anpassat till deras arbetsuppgifter. Packeriföretaget ska vidare införa, upprätthålla och påvisa en lämplig livsmedelssäkerhets-kultur genom att ledningen engagerar anställda för en säker produktion och distribution av livsmedel. Besöksjournal rekommenderas. | 852/2004 Bil II, kap XIa och XII |
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 9.1 9.1.1 | HACCP-baserade förfaranden | Packeriet ska inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera permanenta förfaranden, grundat på HACCP-principerna. En HACCP-plan ska finnas för att visa att packeriet inrättat, genomfört och upprätthåller rutiner som är baserade på HACCP-principerna. Följande krav ställs på HACCP-planen: • Det ska finnas rutiner på plats till exempel dokumentation över faroanalys och kritiska styrpunkter. • Planen ska omfatta kritiska gränser och övervakning av de kritiska styrpunkterna. • Det ska finnas fastställda korrigerande åtgärder för varje kritisk styrpunkt. • Det ska finnas dokumentation över verifiering av HACCP-planen. Anläggningar som tvättar ägg ska ha beaktat de faror som är förknippade med tvättning av ägg. Se kapitel 3. För små packerier med enbart egna ägg är branschvägledningens HACCP och provtagning Salmonella tillräcklig, se punkt 9.2. | 852/2004 Art 5 Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg |
| 9.2 9.2.1 9.2.3 | Salmonella | Ägg får endast levereras från besättningar som uppfyller bestämmelserna om salmonellaprovtagning. Provtagningsresultat ska finnas som bekräftelse på att leverantören har utfört sin salmonellakontroll. Det ska finnas rutiner för att kontrollera att inkommande ägg kommer från besättningar som har provtagits i enlighet med Jordbruksverkets obligatoriska bestämmelser om salmonellaprovtagning av hönsbesättningar (SJVFS 2007:19). Äggen spärras om de passerat 15v + 3 dagar. Prov ska tas var 15:e vecka i besättningar som håller mer än 200 höns och/eller säljer ägg annat än till enskild konsument. Den första provtagningen ska ske när värphönsen är 24 veckor gamla (± 2 veckor). Ett prov per år, så kallat officiellt prov, ska tas av veterinär i en flock per anläggning. Den provtagningen kan ersätta en av djurägarens planerade provtagningar. Obs det ska framgå på provsvaret att det är en officiell provtagning. Om ägg importeras från annat land än Norge, Danmark eller Finland, ska dokumentation enligt 1688/2005 intyga att äggen är fria från salmonella. | 852/2004 Art 5 1688/2005 853/2004 Art 8 SJVFS 2025:6 Saknr K104 LIVSFS 2005:22 |
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 10.1 | Produktionssystem | Packerier ska för varje produktionssystem och dag föra separata register över följande: a) Mängd av oklassificerade ägg som tas emot, uppdelat på producenter med uppgift om producenternas namn, adress, och producentkod samt värpdag eller värpperiod. b) Klassificering efter kvalitets- och viktklasser. c) Mängd av klassificerade ägg som mottas från andra packerier med uppgift om dessa packeriers godkännandenummer samt bäst före-datum. d) Mängd av oklassificerade ägg som levereras till andra packerier, uppdelat per producent, med uppgift om deras godkännandenummer samt värpdag eller värpperiod. e) Antalet levererade ägg och eller vikten på dessa, uppdelade efter kvalitets- och viktklasser, förpackningsdag (B-ägg), bäst före-dag (A-ägg/tvättade) och köpare med uppgift om köparens namn och adress. Registren kan bestå av fakturor eller följesedlar under förutsättning att punkterna a-e ovan framgår. | 2023/2466 Art 7 |
| 10.2 | Lager | Packeriet ska föra veckoregister över de faktiska lagren. | 2023/2466 Art 7 |
| 10.3 | Särskild märkning | Packerier som använder märkning med foder ska registrera dessa uppgifter separat enligt punkterna a-e ovan. Registren kan bestå av fakturor eller följesedlar under förutsättning att punkterna a-e framgår. | 2023/2466 Art 7 |
| 10.4 | Tidsfrist register | De register eller fakturor och följesedlar som avses under punkterna 1.2 och 10.1–10.3 i branschriktlinjerna ska sparas minst 12 månader från det att de skapades. | 2023/2466 Art 8 |
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 11.1 | Godkännande | Verksamheten ska överensstämma med det som livsmedelsanläggningen är godkänd för. | 852/2004 Art 6 |
1. MOTTAGNING/LAGER
| Nr | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 1.1 | Förvaring hos producent | Packeriet ska ha kontroll på att äggen kommer från en anläggning som är godkänd eller registrerad av behörig myndighet. Äggen ska förvaras rent, torrt och fritt från främmande lukter samt skyddas mot stötar och direkt solljus. Det gäller både hos producent och i förekommande fall under transport. Äggen ska förvaras vid den, helst konstanta, temperatur som bäst bevarar äggens hygieniska egenskaper. Dokumentation kan vara direkta temperaturmätningar eller ett signerat avtal där producenten försäkrar att äggen förvaras på lämpligt sätt. | 853/2004 Art 4 853/2004 Bil lll avsnitt X, kap 1-2 |
| 1.2 1.2.1 1.2.2 1.2.3 1.2.4 | Märkning inkommande | Inkommande äggleveranser (dvs. varje pall/vagn) ska vara märkta med produktionsanläggningens namn, adress och producentkod, antalet ägg och/eller deras vikt, värpdag eller värpperiod samt avsändningsdag. Packeriet ska behålla originalen till följehandlingarna i minst 12 månader. Om de partier som en uppsamlare tar emot delas upp för leverans till fler än en aktör kan följedokumenten bytas ut mot lämpliga etiketter som fästs på transportbehållarna, under förutsättning att etiketterna innehåller de uppgifter som avses ovan. Oförpackade ägg från egen produktion på samma ställe som packeriet behöver inte vara märkta enligt ovan vid mottagandet. Dock måste spårbarhet alltid vara möjlig till enskilda produktionssystem. Det måste därför finnas papper på att produktionsformen är besiktigad och godkänd av Jordbruksverket. | 2023/2465 Art 7 |
| 1.3 | Märkning oklassificerade utgående ägg | De uppgifter som avses ovan och som ska finnas på transportförpackningen får inte ändras och ska finnas kvar på transportförpackningen till dess att äggen tas ut för omedelbar klassificering, märkning, förpackning eller vidare bearbetning. Man tillåter att ägg som enbart mellanlagras för vidare transport till ett annat äggpackeri inte stämplas på det första packeriet men det är under förutsättning att äggen enbart förvaras tillfälligt och inte tas in i produktionen. Palletiketter får inte bytas ut. | 2023/2465 Art 7 1308/2013 Bil VII, del VI, III |
| 1.4 | Lagringstid | Äggen ska klassificeras, märkas och packas senast 10 dagar efter värpdagen. Det innebär att oklassificerade ägg på lagret för inkommande ägg får vara högst 10 dagar gamla. Märkning med bäst före-datum för minsta hållbarhetstid ska göras vid förpackningstillfället. Ägg som saluförs med frivillig märkning som extra färska ska klassificeras, märkas och förpackas senast fyra dagar efter värpdagen. Försäljning får då ske upp till nio dagar efter värpdagen. | 2023/2465 Art 6 2023/2465 Art 12 |
2. KLASSNING/ÄGGMÄRKNING
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 2.1 | Utrustning för kvalitets- och vikt klassificering | Endast företag som uppfyller villkoren i denna artikel får godkännas som äggpackerier. Endast godkända äggpackerier får klassificera, förpacka, omförpacka ägg och etikettera förpackningarna. Packeriet ska ha teknisk utrustning och en kvalitetsklassificering som säkerställer att givna toleranskrav uppnås. Den tekniska utrustningen ska bestå av: • Genomlysningsapparatur eller motsvarande, automatisk eller bemannad vid genomlysningen • Anordning för mätning av luftblåsans höjd • En eller flera justerade vågar för vägning av äggen • Utrustning för stämpling av äggen Packeriet kan dessutom vara utrustat med: • En maskin eller sortering för viktklassificering av äggen Har ditt företag rätt utrustning och metod för klassificering av ägg? Observera att viktklassificering inte behövs om äggen säljs som “ägg i blandad storlek”. | 2023/2466 Art 3 |
| 2.2 2.2.1 | Kvalitetsklassificering | Packeriet ska kvalitetsklassificera ägg i A- och B-ägg. Packeriet ansvarar för att: • Utrustningen är rätt inställd och kalibrerad • Göra regelbundna stickprovskontroller Ägg av klass A ska ha följande kvalitetsegenskaper: • Skal och hinnor: normal form, rena och oskadade. • Luftblåsa: högst 6 mm hög, orörlig; blåsan i ägg som saluförs som ”extra” får dock endast vara 4 mm. • Äggula: vid genomlysning synlig endast som en skugga, utan tydliga konturer, flyttar sig endast något från mitten om ägget roteras och återgår till ursprungsläget. • Äggvita: klar, genomskinlig. • Cellkärna: inte synligt utvecklad. • Partiklar: fri från främmande partiklar. • Lukt: fri från oavsiktlig främmande lukt. Ägg som inte har de kvalitetsegenskaper som anges ovan ska klassificeras som ägg av klass B. Ägg av klass A som inte längre har dessa egenskaper ska omklassificeras till klass B. Ägg som inte märks inom tio dagar efter värpningen ska klassificeras som ägg av klass B. | 1308/2013 Bil VII, del VI,II, pkt 1 2023/2465 Art 3 |
| 2.3 | Viktklassificering | Ägg av klass A ska klassificeras efter vikt. Undantag gäller för ägg som säljs i lösvikt eller i blandad storlek med angiven nettovikt. Undantaget är också ägg som säljs till livsmedelsindustri eller annan industri. • Gör regelbundna stickprovskontroller • Kontrollera och dokumentera att utrustningen är rätt inställd och kalibrerad Viktklassificering av ägg av klass A Ägg av klass A ska delas in i följande viktklasser: XL – mycket stora: ≥73 g. L – stora: ≥ 63 g och <73 g. M – medelstora: ≥ 53 g och <63 g. S – små: <53 g. Viktklassen ska anges med respektive bokstav eller beteckning enligt ovan eller en kombination av dessa, eventuellt med angivande av de berörda viktintervallen. Om ägg av klass A som tillhör olika viktklasser förpackas i samma förpackning, ska äggens minsta nettovikt i gram anges på förpackningens utsida liksom uppgiften ”Ägg av olika storlekar” eller en beteckning med motsvarande innebörd. | 1308/2013 Bil VII, del VI, II, pkt 2 589/2008 Art 4 |
| 2.4 | Stämpelfärg | Stämpelfärger ska vara godkända enligt tillsatsförordningen. | 853/2004 Bil II, avs I.C pkt 14 1333/2008 Bil II, del D-E, kategori 10.1 |
| 2.5 | Stämpling A-ägg | Ägg av klass A ska märkas med producentkoden. Den ska vara väl synlig, klart läslig och minst 2 mm hög. Högst 20 % av äggen i ett parti eller förpackning får ha oläslig märkning, se kapitel 6. Producentkoden ska bestå av följande uppgifter: Kod för produktionssystem, landskod, identifieringsnummer för värphönsanläggningen, ev. bindestreck följt av stallnummer (frivillig uppgift). Det ska finnas en rutin för att säkerställa att rätt ägg märks med rätt producentkod. | 1308/2013 Bil VII, del VI,III,pkt 1 LIVSFS 2005:20, 41§ 1308/2013 Bil VII, del VI,III,pkt 1 |
| 2.6 | Stämpling B-ägg | Ägg av klass B ska stämplas med producentkoden och/eller en cirkel med en diameter på minst 12 mm, innehållande ett minst 5 mm högt latinskt B, eller en väl synlig färgfläck med en diameter på minst 5 mm. Ägg av klass B behöver inte stämplas när de saluförs inom landet, se punkt 5.1. | 1308/2013 Bil, VII, del VI,III,pkt 1 589/2008 Art 10 LIVSFS 2005:20, 41§ |
| 2.7 | Stämpling frivilliga uppgifter | Ägg av klass A och B får stämplas med frivilliga uppgifter. Tvättade ägg får även stämplas med ordet “tvättat”. Märkning får inte vara otydlig eller verka vilseledande för konsumenten. | 1169/2011 Art 7 LIVSFS 2005:20, 41§ |
| 2.8 2.8.1 | Rutiner för rätt märkning av ägg Rutiner vid omklassning | Det ska finnas rutiner som säkerställer att rätt ägg märks med rätt produktionssystem. Ägg får inte märkas med felaktigt produktionssystem. Ägg behöver ibland klassas om, till exempel när en ekologisk flock behandlas mot parasiter. Då får äggen säljas som konventionella under den ekologiska karenstiden. Rutiner ska säkerställa att ägg och kartong får korrekt märkning från rätt datum vid omklassning. | L589/2008 Art 12, pkt 2 1169/2011 Art 7 |
| 2.9 | Tidsgräns för klassning, märkning och packning | Ägg ska klassificeras, märkas och packas senast 10 dagar efter värpdagen. Märkning med bäst före-datum ska göras vid förpackningstillfället. Ägg som saluförs som “extra” eller “extra färska” ska klassificeras, märkas och packas senast 4 dagar efter värpdagen, se även punkt 4.2. Bäst före-datum för ägg sätts 28 dagar från värpdatum. | 589/2008 Art 6, Art 14 853/2004 Bil III, avs X, kap I. pkt 3 |
3. TVÄTT AV ÄGG
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 3.1 | Tvätt av ägg | Ägg av klass A får varken före eller efter klassificering tvättas eller på annat sätt rengöras, om det inte finns en godkänd äggtvätt. Endast äggpackerier med särskilt tillstånd får tvätta ägg. De tvättade ägg som klassificeras som klass A får endast saluföras inom Sverige eller medlemsstater som godkänner försäljning av dessa. Se Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg. Följande kriterier för äggtvättning ska vara uppfyllda: • Tvättning får endast ske av hela ägg. Mycket smutsiga ägg och ägg med skadade hinnor bör sorteras bort före tvättningen. • Endast vatten av minst dricksvattenkvalitet får användas. Kalciumhalten bör vara låg och järnhalten underskrida 2 ppm. • Tvättning och torkning bör fullföljas utan avbrott. Äggen bör inte stå stilla eller ligga i blöt under tvättningen. • Tvättvattnet bör bytas ut efter högst 4 timmars användning. • Temperaturen på tvättvattnet bör vara minst 38C, högst 45C och samtidigt minst 11C varmare än äggen. • De tvättade äggen bör sköljas med vatten som är minst 2C varmare än tvättvattnet men helst 10C varmare än tvättvattnet. Sköljvattnet bör ej återcirkuleras men kan användas som tvättvatten. • Tvättsteget bör pH-regleras till lägst pH 10.5 för att dämpa bakterietillväxten. Om inte tvättmedlet innehåller desinfektionsmedel bör sköljmedlet innehålla sådant. • Dosering av kemikalier för tvättning och sköljning måste ske på ett kontrollerat sätt så att risken för feldosering minimeras. • Äggen måste torkas omedelbart i anslutning till tvättningen. • Torkningen bör ske utan tillsats av kemiska medel. • Utrustning och luftfilter bör kontrolleras och rengöras regelbundet. | 2023/2465 Art 4 Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg |
4. FÖRPACKNINGSMÄRKNING
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 4 4.1 4.1.1 | Obligatoriska märkningsuppgifter | Följande uppgifter ska framgå på utsidan av förpackningar med A-ägg: • Namn eller firmabeteckning och adress alternativt telefonnummer till packeriet som har packat äggen eller det företag som låtit förpacka äggen • Förpackningsanläggningens nummer (landskod och godkännandenummer) • Kvalitets- och viktklassificering • Antal förpackade ägg • Datum för minsta hållbarhet, “bäst före-datum”, i ordningsföljden dag-månad (-år) för ägg av klass A • Text som rekommenderar konsumenten att förvara äggen kallt efter inköp • Produktionssystem för ägg av klass A • Uppgiften “tvättade ägg” för ägg som tvättats i EU-godkänd tvättanläggning (se punkt 3.1 ovan) • Innebörden av producentkoden på eller inuti förpackningen Märkning får inte vara otydlig eller vilseledande för konsumenten. Namn, firmanamn eller varumärke får endast anges om det inte innehåller någon kommentar eller symbol som ger vilseledande information om äggens kvalitet eller färskhet, typen av produktionssystem eller äggens ursprung. Som alternativ till postadress kan telefonnummer eller webbadress, om det där står hur man kan kontakta företaget dvs telefonnummer eller postadress. Enbart e-postadress är inte tillräckligt. Det är godkänt att förpackningar med ägg av en kvalitetsklass innehåller ägg av olika viktklass förutsatt att äggens minsta nettovikt i gram och orden “ägg av olika storlek” eller beteckningar med motsvarande innebörd framgår. Viktklass ska anges med beteckningar, t.ex. L, eller i ord, t.ex. “stora”, eller med en kombination av båda, där alla tre alternativen får kombineras med motsvarande viktintervall, t.ex. 63–73 g. Rutiner som säkerställer att rätt ägg märks med rätt produktionssystem ska finnas. Det får inte förekomma att ägg märks med felaktigt produktionssystem. Det ska finnas en ändamålsenlig rutin för att säkerställa att rätt ägg märks med rätt producentkod. Kontroll på rutinen görs lämpligen i samband med stickprovskontroll för ett parti med ägg (punkt 6 i denna branschriktlinje). | 1308/2013 Bil VII, del VI, II, pkt 2 2023/2465 Art 5, Art 11 1308/2013 Bil VII, del VI, II, pkt 2 1169/2011 Art 7, Art 9, Art 23, pkt 1.c Bil IX |
| 4.2 | Frivilliga märkningsuppgifter | Förpackningar får vara försedda med frivilliga uppgifter, antingen på insidan eller utsidan. Om beteckningen “extra” eller “extra färska” används ska värpdagen och tidsfristen nio dagar anges på förpackningen, se 2.9. För angivande av fodertyp finns särskilda minimikrav (se art 13 2023/2465). Märkning får inte vara otydlig eller vilseledande för konsumenten. Observera att det finns särskilda regler för närings- och hälsopåståenden (Förordning (EG) nr 1924/2006); gällande bland annat påståenden om omega 3-fettsyror, antioxidanter mm. | 2023/2465 Art 12, 13 1169/2011 Art 7, Art 49, Art 30–32 |
| 4.3 | Märkning Bäst före-datum | Bäst före-datum får som längst vara 28 dagar efter värpdagen. Om värpperiod anges ska hållbarhetsdatum fastställas från och med det datum då perioden inleds. | 853/2004, Bil III, avs. X, kap 1. pkt. 3 |
| 4.4 | Förpackningar | Förpackningar ska vara stötsäkra, torra, rena och i gott skick. Förpackningsmaterialet ska skydda äggen mot främmande lukt och risken för kvalitetsförsämring. Förpackningar får endast återanvändas om de är i skick som nya. När det är nödvändigt för att förhindra kontamination ska de vara lätta att rengöra och desinficera. Originalförpackningar får återanvändas för omklassade ägg. Det får inte finnas kvar någon märkning på den tidigare använda förpackningen som kan medföra förväxling. | 2023/2465 Art 15 852/2004 Bil II, kap X |
| 4.5 | Märkning med produktionssystem | Endast värphönsanläggningar som har ett av Livsmedelsverket tilldelat identifieringsnummer får leverera ägg till packerier för märkning med produktionssystem. Äggpackerier får endast märka ägg från värphönsanläggningar som har ett av Livsmedelsverket tilldelat identifieringsnummer för märkning av ägg. Äggen ska uppfylla minimikraven för den produktionsmetod som ägg och förpackning märks med. Ett exempel är att “Frigående utomhus får märkas med “Frigående inomhus” eftersom kraven uppfylls. Den som är livsmedelsföretagare ska kunna visa hur korrekt märkning av produktionssystem säkerställs. Märkningen på äggen ska överensstämma med märkningen på förpackningen. | 2023/2465, Art 2, Art 11, Bil II LIVSFS 2005:20 41§ 1169/2011 Art 7 |
5. B-ÄGG FÖRSÄLJNING OCH TRANSPORT
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 5.1 | Mottagare B-ägg | Ägg av klass B får endast levereras till livsmedelsindustrin (äggproduktanläggningar godkända enligt förordning (EG) 853/2004) eller till andra industrier än livsmedelsindustrin. Lista över Svenska äggproduktanläggningar godkända enligt förordning (EG) nr 853/2004 hittar du på Livsmedelsverkets hemsida här. När du klickat på länken får du i nästa steg välja land, avdelning Livsmedel och sektion Ägg och äggprodukter. Klicka på symbolen för ögat för att visa listan. Alla anläggningar märkta PP-Bearbetningsanläggning får hantera B-ägg. B- ägg får även hanteras som animaliska biprodukter enligt förordning (EG) nr 1069/2009 och 142/2011, se kapitel 7. Om äggproducenten skickar merparten av sin produktion till annat äggpackeri får utsorterade B-ägg skickas med från eget packeri som särpackade B-ägg för mellanlagring och samtransport till godkänd äggproduktanläggning. | 1308/2013, bil VII, del VI, II, pkt. 3, bil VIII 2023/2465 Art 2 |
| 5.2 | Märkning av ägg till livsmedelsindustrin | Förpackningar (kartonger/lådor) med B-ägg avsedda för livsmedelsindustrin ska vara märkt med etikett eller banderoll där det finns angivet: – Packeriets godkännandenummer – Kvalitetsklass “B” eller “klass B” – Förpackningsdag Öppna förpackningar, pallar och vagnar som används vid transport av B-ägg ska vara märkta med en uppgift som tydligt visar att de innehåller livsmedel, t. ex. namnet på livsmedelsföretaget om det är allmänt känt, eller med en tydlig symbol. De märkningsuppgifter som inte finns på förpackningen/pallen/vagnen kan i stället lämnas på följesedel eller faktura. Branschen rekommenderar fortsatt användning av gul färg på etiketten då färgmärkningen minimerar risken för förväxlingar. | 2023/2465 Art 11 1169/2011 Art 8 |
| 5.3 | Märkning av industriägg (andra industrier än livsmedels-industrin) | Förpackningar med industriägg avsedda för annan industri än livsmedelsindustrin, ska var märkt med röd etikett eller banderoll där det med svarta bokstäver finns angivet: • Namn eller firmabeteckning och adress till det mottagande företaget • Namn eller firmabeteckning och adress på det avsändande företaget • Märkningen “INDUSTRIÄGG” skriven med 2 cm höga bokstäver • Märkningen “olämpliga som livsmedel” med minst 0,8 cm höga bokstäver Industriägg=”Fulägg”=Ägg som inte är avsedda att användas som livsmedel Se även kapitel 7 om märkning av äggavfall (animaliska biprodukter). | 2023/2465 Art 2, Art 16 |
| 5.4 | Transport | Ägg ska under transport hållas rena, torra och fria från främmande lukt samt effektivt skyddas mot stötar, direkt solljus och kraftiga temperaturväxlingar. Packeriets egna bilar ska uppfylla kraven och om extern transportör anlitas, ska avtal innefattande dessa villkor finnas. | 853/2004 Bil III, avsnitt X, kap I. pkt 1–2 |
6. KVALITETSKONTROLL
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 6.1 6.1.1 6.1.2 | Äggkvalité | I egenkontrollen ingår att man regelbundet ska göra stickprovskontroller. Branschen rekommenderar att man kontrollerar minst 180 ägg. Stickprovskontroll kan till exempel göras en gång per månad. Partier där maxgränserna överskrids ska korrigeras eftersom det annars kan leda till saluförbud. Toleranskraven för äggkvalité ska vara uppfyllda för A-ägg. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska maxgränserna fördubblas. När det gäller äggkvalité tolererar man en avvikelse på max 5 % för klassen A-ägg, dvs. max 5 % av A- äggen får vara felklassade (de skulle egentligen vara B-ägg). Se nr 2.2, där finns det bilder som beskriver klassning av A- och B- ägg. Protokoll för mätning av äggkvalité, vikt och äggmärkning. | 2023/2465 Art 18 |
| 6.2 | Vikt | Toleranskraven för viktsklassificerade A-ägg är totalt max 10 % avvikelse varav max 5 % i lägre viktklass. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska maxgränserna fördubblas. | 2023/2465 Art 19 |
| 6.3 | Märkning av ägg | Toleranskraven för märkning (stämpling) ska vara uppfyllda för A-ägg. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska maxgränserna fördubblas. Vid märkning av A-ägg får max 20 % av äggen ha en oläslig märkning eller avsaknad av märkning. | 2023/2465 Art 20 |
| 6.4 | Avvikelserapport | Om kontrollen visar högre avvikelser än toleranskraven dokumenteras detta på en avvikelserapport. |
7. LOKALER OCH UTRUSTNING
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 7.1 7.1.1 7.1.2 7.1.3 | Rengöring | Lokaler och utrustning där ägg hanteras och lagras ska kunna rengöras och desinficeras ordentligt. Ytor ska hållas i gott skick, vara släta, täta och lätt rengörbara. Fast utrustning bör inte var placerad så att det uppstår trånga, svårrengörbara ytor. Hål, flagnande färg, obehandlat trä eller dylikt på ytor innebär att de är svåra att rengöra. Rutin för övervakning av rengöring och ordning ska finnas. Följande punkter är viktiga att uppfylla: • Det ska finnas arbetsinstruktioner och hygienplan som omfattar utförandet av rengöringen inklusive rengöringsfrekvens för olika rengöringsområden. • Skruva isär utrustning där så är nödvändigt för att rengöringen ska kunna ske. • Det ska finnas en kontroll av att rengöring utförts med den frekvens som företaget själv anger för respektive rengöringsområde. • Följ upp rengöringsresultat regelbundet och vidta korrigerande åtgärder (omstädning före produktionsstart när förorening konstaterats på kontaktytor, återföring av informationen till städansvarig etcetera) • Se över planen vid upprepade avvikelser. Träpallar för tillfällig transport av ägg kan tillåtas i lokalen. Rengöringsmedel och desinfektionsmedel får inte förvaras där livsmedel hanteras. Särskilt utrymme för sådana medel bör finnas. Rengöring och ordning Rengöringsprogram Rutin visuell verifiering av rengöring | 852/2004 Bil II, kap I, II och V |
| 7.2 7.2.1 | Förutsättningar för lokalen | Lokaler där ägg hanteras och lagras ska vara tillräckligt stora för verksamheten, ha lämplig belysning och ventilation, hållas tillfredsställande fria från främmande lukt samt skydda äggen mot stötar, ljuspåverkan och kraftiga temperaturväxlingar. Sådana växlingar kan förväntas ske om lokalerna har bristande isolering eller saknar aktivt temperaturregleringssystem. Kondens får inte finnas på utrustning eller i tak och regleringen av temperaturen i ägglagret måste garantera att äggen alltid håller en temperatur på över +5° C. Checklista för underhåll av lokal och utrustning. | 2023/2465 Art 4 853/2004 Bil III, avs X, kap I, pkt 1-2 |
| 7.3 | Förvaring av förpackningar | Förpackningar och förpackningsmaterial ska förvaras så att det hålls torra, rena och i gott skick. | 852/2004 Bil II kap X |
| 7.4 | Omklädningsrum, toalett, tvättställ | När det är nödvändigt ska det finnas omklädningsrum i tillräckligt antal för personalen. Om bostad finns på fastigheten kan bostadens toalett och omklädningsrum accepteras. Detta undantag gäller endast packerier utan extern personal. Det ska finnas lämpligt placerade och utrustade handtvättställ. Där oförpackade ägg hanteras bör det finnas tvättställ med rinnande kalt och varmt vatten med handtvättmedel, till exempel flytande tvål och hygientorkningsanordning, till exempel engångshanddukar. Rinnande lämpligt tempererat vatten kan godtas. | 852/2004 Bil II, kap I, pkt 3-5 och 9 |
| 7.5 | Vatten | Försörjning av dricksvatten ska vara adekvat. För packerier med godkänd tvättanläggning krävs dricksvattenkvalitet, vilket bland annat innebär att vattnet som levereras till packeriet måste komma från en registrerad dricksvattenanläggning registrerad hos behörig myndighet, vanligtvis kommunen. Då ställs det också högre krav på regelbunden provtagning. Resultat från kommunal vattentäkt är fullgott om det ej rör sig om egen brunn. Övervakningen av vattenkvaliteten i packerier utan äggtvätt föreslås omfatta provtagning, där analyssvaret ska vara tjänligt. Dokumentera underlag för mätdata, avvikelserapporter och vidtagna åtgärder. | 852/2004 Bil II, kap VII LIVSFS 2022:12 § 7 pkt 4 |
| 7.6 | Sopor/avfall | Livsmedelsavfall ska placeras i behållare som går att stänga, såvida inte livsmedelsföretagarna kan visa den behöriga myndigheten att andra typer av behållare som används är lämpliga. Utrymmet för förvaring av livsmedelsavfall ska vara avskilt från annan hantering, lätt rengörbart och fritt från djur och skadedjur. Äggavfall kategoriseras som ABP (animaliska biprodukter), och förvaras i korrekt märkta kärl och lämnas till godkänd mottagare. Vid små anläggningar kan äggrester förvaras i komposterbara påsar i frysen för att komma upp i en större volym innan det skickas. Handelsdokument ska upprättas och följa med varje transport av sådant avfall. Handelsdokumenten ska sparas i minst två år. Animaliska biprodukter från friska djur, som trasiga och krossade ägg, kategoriseras som ABP kategori 3. Register över äggavfallet ska finnas, till exempel i form av handelsdokument för ABP. Se Jordbruksverkets hemsida, I integrerade anläggningar som endast hanterar gårdens egna ägg får obehandlade äggskal användas inom den ursprungliga primärproduktionen. Handelsdokument krävs inte under förutsättning att detta ABP endast transporteras inom gården. Även äggskal som härrör från äggpackeri som tar emot ägg från flera primärproducenter får användas obehandlade för spridning på mark efter att ha lagrats i minst en månad. Handelsdokument ska upprättas i dessa fall. Se 15 a §, 2 kapitel SJVFS 2006:84. https://jordbruksverket.se/djur/foder-och-produkter-fran-djur/produkter-fran-djur/hantera-handelsdokument-och-halla-register | 852/2004 Bil II, kap VI 1069/2009 142/2011 Bil XV, kap15 |
| 7.7 | Skadedjur | Lokalernas utformning ska möjliggöra skadedjursbekämpning. Tamdjur får heller inte finnas i lokaler där ägg hanteras eller lagras. | 852/2004 Bil II kap I pkt 2c 852/2004 Bil II kap IX pkt 4 |
| 7.8 | Skadedjurs- bekämpning | Adekvata förfaranden ska finnas för att bekämpa skadedjur. Löst råttgift får inte vara utlagt i livsmedelslokaler. Viktigt att tänka på: • Dokumentationen av skadedjursbekämpning bör innehålla beteskarta, giftinformation och hur skadedjur övervakas samt vilka eventuella åtgärder som vidtas. • Uppdatera beteskarta vid förändringar antal fällor och placering (vid ingångar, öppningar, avfallslager etcetera). • Gör skadedjursronder och dokumentera enligt fastställd rutin. | 852/2004 Bil II kap IX, pkt 4 852/2004 Bil II kap I pkt 2c |
| 7.9 | Tvättning av ägg | Tvättning av ägg ska ske med en ändamålsenlig utrustning och på ett sätt som säkerställer god ägghygien. OBS! Gäller endast godkända tvättanläggningar. Se även kapitel 3, Nationella riktlinjer för tvätt av ägg | 2023/2465 Art 4 852/2004 Bil II kap V, kap VII och kap IX |
| 7.10 | Tvätt av plast-emballage som äggbrickor och pallar | För att undvika risk för smittspridning mellan producenter via äggpackeri ska emballage såsom äggbrickor antingen returneras till samma producent eller tvättas. | Nationella riktlinjer för tvätt av förpackningsmaterial av plast |
8. PERSONAL
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 8.1 | Personalhygien | Packeriet ska se till att personalen iakttar god renlighet och bär lämpliga skyddande kläder. Rutin för övervakning av personalhygien ska finnas. Följande frågeställningar är viktiga: • Följ rutiner, ge personalen instruktioner om arbetsklädsel, personlig hygien, och försiktighetsåtgärder för att förhindra spridning av smitta. • Alla anställda omfattas av samma regler, även till exempel praktikanter och semestervikarier. • Kontrollera att personalen följer rutinerna. Personal ska informera packeriansvarig vid sjukdom som kan överföras via livsmedel. | 852/2004 Bil II, kap VIII |
| 8.2 8.2.1 | Utbildning | Packeriet ska se till att personal som hanterar livsmedel övervakas och instrueras och/eller utbildas i livsmedelshygien på ett sätt som är anpassat till deras arbetsuppgifter. Packeriföretaget ska vidare införa, upprätthålla och påvisa en lämplig livsmedelssäkerhets-kultur genom att ledningen engagerar anställda för en säker produktion och distribution av livsmedel. Besöksjournal rekommenderas. | 852/2004 Bil II, kap XIa och XII |
9. HACCP
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 9.1 9.1.1 | HACCP-baserade förfaranden | Packeriet ska inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera permanenta förfaranden, grundat på HACCP-principerna. En HACCP-plan ska finnas för att visa att packeriet inrättat, genomfört och upprätthåller rutiner som är baserade på HACCP-principerna. Följande krav ställs på HACCP-planen: • Det ska finnas rutiner på plats till exempel dokumentation över faroanalys och kritiska styrpunkter. • Planen ska omfatta kritiska gränser och övervakning av de kritiska styrpunkterna. • Det ska finnas fastställda korrigerande åtgärder för varje kritisk styrpunkt. • Det ska finnas dokumentation över verifiering av HACCP-planen. Anläggningar som tvättar ägg ska ha beaktat de faror som är förknippade med tvättning av ägg. Se kapitel 3. För små packerier med enbart egna ägg är branschvägledningens HACCP och provtagning Salmonella tillräcklig, se punkt 9.2. | 852/2004 Art 5 Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg |
| 9.2 9.2.1 9.2.3 | Salmonella | Ägg får endast levereras från besättningar som uppfyller bestämmelserna om salmonellaprovtagning. Provtagningsresultat ska finnas som bekräftelse på att leverantören har utfört sin salmonellakontroll. Det ska finnas rutiner för att kontrollera att inkommande ägg kommer från besättningar som har provtagits i enlighet med Jordbruksverkets obligatoriska bestämmelser om salmonellaprovtagning av hönsbesättningar (SJVFS 2007:19). Äggen spärras om de passerat 15v + 3 dagar. Prov ska tas var 15:e vecka i besättningar som håller mer än 200 höns och/eller säljer ägg annat än till enskild konsument. Den första provtagningen ska ske när värphönsen är 24 veckor gamla (± 2 veckor). Ett prov per år, så kallat officiellt prov, ska tas av veterinär i en flock per anläggning. Den provtagningen kan ersätta en av djurägarens planerade provtagningar. Obs det ska framgå på provsvaret att det är en officiell provtagning. Om ägg importeras från annat land än Norge, Danmark eller Finland, ska dokumentation enligt 1688/2005 intyga att äggen är fria från salmonella. | 852/2004 Art 5 1688/2005 853/2004 Art 8 SJVFS 2025:6 Saknr K104 LIVSFS 2005:22 |
10. DOKUMENTATION OCH REGISTER
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 10.1 | Produktionssystem | Packerier ska för varje produktionssystem och dag föra separata register över följande: a) Mängd av oklassificerade ägg som tas emot, uppdelat på producenter med uppgift om producenternas namn, adress, och producentkod samt värpdag eller värpperiod. b) Klassificering efter kvalitets- och viktklasser. c) Mängd av klassificerade ägg som mottas från andra packerier med uppgift om dessa packeriers godkännandenummer samt bäst före-datum. d) Mängd av oklassificerade ägg som levereras till andra packerier, uppdelat per producent, med uppgift om deras godkännandenummer samt värpdag eller värpperiod. e) Antalet levererade ägg och eller vikten på dessa, uppdelade efter kvalitets- och viktklasser, förpackningsdag (B-ägg), bäst före-dag (A-ägg/tvättade) och köpare med uppgift om köparens namn och adress. Registren kan bestå av fakturor eller följesedlar under förutsättning att punkterna a-e ovan framgår. | 2023/2466 Art 7 |
| 10.2 | Lager | Packeriet ska föra veckoregister över de faktiska lagren. | 2023/2466 Art 7 |
| 10.3 | Särskild märkning | Packerier som använder märkning med foder ska registrera dessa uppgifter separat enligt punkterna a-e ovan. Registren kan bestå av fakturor eller följesedlar under förutsättning att punkterna a-e framgår. | 2023/2466 Art 7 |
| 10.4 | Tidsfrist register | De register eller fakturor och följesedlar som avses under punkterna 1.2 och 10.1–10.3 i branschriktlinjerna ska sparas minst 12 månader från det att de skapades. | 2023/2466 Art 8 |
11. GODKÄNNANDE
| Nr. | Kontrollpunkt | Krav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn. | Lagstöd |
|---|---|---|---|
| 11.1 | Godkännande | Verksamheten ska överensstämma med det som livsmedelsanläggningen är godkänd för. | 852/2004 Art 6 |
KONTAKT
Branschorganisationen Svenska Ägg
Klustervägen 13
585 76 Vreta Kloster
Telefon +46 73- 823 08 90
kansliet@svenskaagg.se
hej@svenskaagg.se
Besöks- och leveransadress:
Klustervägen 13
585 76 Vreta Kloster