Branschriktlinjer äggpackerier

Branschriktlinjer för kvalitetssäkring vid äggpackerier 

I Sverige finns omkring 9 miljoner värphöns som producerar cirka 149 000 ton ägg per år. Huvuddelen av alla äggen klassificeras, märks och förpackas på något av landets cirka 130 äggpackerier, för att därefter slutligen hamna i butikshyllan eller inom storhushållssektorn.

Ägg är en färskvara, vilket ställer stora krav på en god hygienisk hantering genom hela produktionskedjan, ända fram till konsumenten. Alla livsmedelsföretag, inklusive äggpackerier, är enligt EU lagstiftningen skyldiga att utöva egenkontroll över sin verksamhet för att förebygga hälsorisker och säkerställa redligheten. Det är varje företagares ansvar att organisera arbetet så att lagstiftningen följs. Innehållet i livsmedelsföretagarens egenkontroll är inte reglerat i detalj, men viss grundläggande kvalitetsdokumentation ska alla företag kunna visa upp vid kontroll och på myndigheternas begäran.

Vad menas med branschriktlinjer?

Branschriktlinjer är branschens egen beskrivning av hur den enskilde företagaren i praktiken kan göra för att tillämpa kravet på egenkontroll av verksamheten enligt gällande lagstiftning. Det är frivilligt att följa branschriktlinjerna (vägledning för att uppfylla målet) men livsmedelslagstiftningen (målet) måste uppfyllas.

Varför har branschriktlinjerna tagits fram?

Det kan många gånger vara svårt för en lekman att förstå och tillämpa lagtexter eftersom dessa är skrivna på ett juridiskt och ofta svårtolkat språk. Syftet med branschriktlinjerna är att tydliggöra innebörden av lagkraven och visa hur det enskilda äggpackeriet kan arbeta för att uppfylla kraven i regelverket.

Hur ska branschriktlinjerna tillämpas?

Livsmedelsföretagaren har alltid det fulla ansvaret för att livsmedelslagstiftningen följs i den verksamhet som bedrivs. Branschriktlinjerna visar hur ett äggpackeri kan arbeta med rutiner och dokumentation för att uppfylla kravet på egenkontroll av verksamheten. Branschriktlinjerna är framtagna med utgångspunkt från Livsmedelsverkets checklista vid kontroll av äggpackerier, länk till checklistan. Branschriktlinjerna ger ingen detaljerad beskrivning av dokumentationsrutiner, eftersom detta är företagsspecifikt. Däremot ges rekommendationer om nödvändiga rutiner och dokumentation för att uppfylla Livsmedelsverkets tillsynskontroll/livsmedelslagstiftningen. Branschriktlinjerna är inte juridiskt bindande och kan inte ersätta kännedom om kraven i EU förordningarna, som är gällande lagstiftning. Lagstiftningsprocessen är en ständigt pågående process. För aktuell lagstiftning hänvisas till Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se

Hur har branschriktlinjerna arbetats fram?

Branschriktlinjerna har sin utgångspunkt i Livsmedelsverkets kontrollstandard/checklista för äggpackerier, och har utarbetats i samråd med Livsmedelsverket. Branschriktlinjerna är granskade av Livsmedelsverket. En referensgrupp från äggnäringen har deltagit i arbetet med att färdigställa branschriktlinjerna. Branschriktlinjerna publiceras som ett elektroniskt dokument via Svenska Äggs hemsida. Svenska Ägg har förbundit sig att ansvara för att uppdatera och kontinuerligt utveckla dokumentet.

Lagstiftningen

Sedan 1998 gäller EG’s handelsnormer för ägg i Sverige. Rättsakterna utgörs av råds- och kommissionsförordningar vilka är en typ av rättsakter som gäller som de är. Regelverket för ägg syftar till att skapa enhetliga kvalitetsstandarder s.k. handelsnormer för klassificering, sortering och märkning av ägg inom unionen. Vissa hygieniska riktlinjer ingår och reglerar till exempel att ruvade ägg inte får användas, knäckta och defekta ägg med sämre hållbarhet sorteras bort, att god omgivningshygien skall uppnås, att verksamheten skall bedrivas i livsmedelslokaler av en viss hygienisk standard, att försäljningstiden för ägg skall regleras etcetera. Utöver handelsnormer för ägg, finns även hygienbeslut och generella direktiv, vilka införts i Livsmedelsverkets författningssamling som berör ägg.

Från den 1 januari 2006 gäller nya hygien- och kontrollregler, som sätter konsumentens säkerhet i centrum. Hygien- och kontrollreglerna ställer bl.a. krav på att livsmedelsföretagen arbetar med att förebygga hygien- och matsäkerhetsrisker samt krav på spårbarhet i livsmedelkedjan. De nya förordningarna bygger på (EG) nr 178/2002. I tabell 1 ges en översikt över vilka rättsakter som är aktuella inom äggområdet och länkar till de webbplatser som dessa kan hämtas från.

Aktuella rättsakter som berör äggpackerier

Rättsakterna är länkade till Livsmedelsverkets hemsida, välj den senaste uppdaterade versionen (konsoliderad version) så får du med de senaste uppdateringarna.

Till skillnad från många andra kontrollområden inom animalieområdet syftar regelverket för ägg uteslutande till att skapa enhetliga kvalitetsstandarder s.k. handelsnormer för klassificering, sortering och märkning av ägg inom unionen. Vissa hygieniska riktlinjer finns dock inbakade i texterna och reglerar t.ex. att ruvade ägg inte får användas, knäckta och defekta ägg med sämre hållbarhet sorteras bort, att god omgivningshygien skall uppnås, att verksamheten skall bedrivas i livsmedelslokaler av en viss hygienisk standard, att försäljningstiden för ägg skall regleras etc.

Det kan vara svårt för en lekman att både förstå och omsätta lagtext och bestämmelser till praktisk verklighet eftersom lagstiftningar och rättsakter ofta använder ett juridiskt och svårförståeligt språk. Syftet med denna branschriktlinje har därför varit att förklara, med utgångspunkt från Livsmedelsverkets kontrollstandard för äggpackerier, hur kraven i regelverket skall kunna uppnås. I vissa fall ges tips och förtydliganden för hur en viss text skall tolkas, i andra fall ges exempel genom rutinbeskrivningar för hur arbetet skall organiseras och utföras inom ramen för företagets egenkontroll. Hela tiden ges möjligheten för läsaren att själv jämföra de krav som ställs för varje kontrollpunkt genom att enskilda paragrafer är länkade i dokumentet.

Tillämpning av branschriktlinjerna

Branschriktlinjerna finns samlade i tabellen nedan. Tabellen består av sammanfattningar och branschens kommentarer till lagkraven (kolumn 3), kontroll/tillsynspunkter (kolumn 2), länkar till lagtexter (kolumn 4), exempel på kvalitetsdokumentation (kolumn 1) samt “allvarlighetsgradering” av avvikelsen (kolumn 5). Tabellen har tagits fram med utgångspunkt från Livsmedelsverkets kontrollstandard/checklista för äggpackerier”, som används av Livsmedelsverkets personal vid kontrollbesök.

Förtydligande till tabellen

  • Under kolumn 1 “NR” finns länkar till dokument som visar exempel på rutiner och dokumentation som underlättar tillämpningen av lagkraven. Det är varje företagares skyldighet att bedöma och anpassa rutiner och dokumentation till sina företagsspecifika förhållanden.
  • En asterix * efter sifferangivelsen anger att dessa rutiner och dokumentation kontrolleras vid godkännandeprövning.
  • Under kolumn 2, “KONTROLLPUNKT” anger vilka processteg i hanteringen som är reglerade i lagstiftningen och som kontrolleras av myndigheterna vid tillsynsbesök.
  • Under kolumn 3 “KRAV PÅ KVALITETSSÄKRING ENLIGT LAGSTIFTNINGEN”, ges en kort sammanfattning av lagkravet, samt en förtydligande text i kursiv stil som tipsar dig om den praktiska tillämpningen och viktiga kontrollpunkter.
  • Under Kolumn 4 “LAGSTÖD”, finns länkar till de aktuella lagtexter som berör av kontrollpunkten. När Du klickar på länken får du tillgång till den direkta lagtexten.
  • Under kolumn 5 “AVVIKELSE” redovisas Livsmedelsverket bedömning av “allvarighetsgrad” om lagkraven inte är uppfyllda.

    A = Avvikelse, Aa = Allvarlig avvikelse

NrKontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.Lagstöd
1.1Förvaring hos producentPackeriet ska ha kontroll på att äggen kommer från en anläggning som är godkänd eller registrerad av behörig myndighet. Äggen ska förvaras rent, torrt och fritt från främmande lukter samt skyddas mot stötar och direkt solljus. Det gäller både hos producent och i förekommande fall under transport. Äggen ska förvaras vid den, helst konstanta, temperatur som bäst bevarar äggens hygieniska egenskaper.
Dokumentation kan vara direkta temperaturmätningar eller ett signerat avtal där producenten försäkrar att äggen förvaras på lämpligt sätt.
853/2004 Art 4

853/2004 Bil III avsnitt X, kap I 1-2
1.2Märkning
inkommande ägg
Inkommande äggleveranser (dvs. varje pall/vagn) ska vara märkta med produktionsanläggningens namn, adress och producentkod, antalet ägg och/eller deras vikt, värpdag eller värpperiod samt avsändningsdag. Packeriet ska behålla originalen till följehandlingarna (se vidare punkt 10.4).

Äggpackerier får enbart förpacka ägg från anläggningar som har ett av Livsmedelsverket tilldelat identifieringsnummer för märkning med produktionssystem (se punkt 2.8 och 4.5)

Oförpackade ägg från egen produktion på samma ställe som packeriet behöver inte vara märkta enligt ovan vid mottagandet. Dock måste spårbarhet alltid vara möjlig till enskilda produktionssystem. Det måste därför finnas papper på att produktionsformen är besiktigad och godkänd av Jordbruksverket.
589/2008 Art 7
1.3Märkning utgående oklassade äggMotsvarande uppgifter som ovan ska även finnas på utgående oklassificerade äggleveranser till andra packerier.
Man tillåter att ägg som enbart mellanlagras för vidare transport till ett annat äggpackeri inte stämplas på det första packeriet men det är under förutsättning att äggen enbart förvaras tillfälligt och inte tas in i produktionen. Palletiketter får inte bytas ut.
589/2008 Art 7

1308/2013 Bil VII, del VI, III
1.4LagringstidÄggen ska klassificeras, märkas och packas senast tio dagar efter värpdagen. Det innebär att oklassificerade ägg på lagret för inkommande ägg får vara högst 10 dagar gamla. Märkning med bäst före-datum för minsta hållbarhetstid ska göras vid förpackningstillfället.589/2008 Art 6

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
2.1Utrustning för kvalitets- och vikt
klassificering
Packeriet ska ha teknisk utrustning och en kvalitetsklassificering som säkerställer att givna toleranskrav uppnås.

Den tekniska utrustningen ska bestå av:
• Genomlysningsapparatur, automatisk eller bemannad vid genomlysningen
• Anordning för mätning av luftblåsans höjd
• En eller flera justerade vågar för vägning av äggen
• Utrustning för stämpling av äggen
Packeriet kan dessutom vara utrustat med:
• En maskin eller sortering för viktklassificering av äggen

Har ditt företag rätt utrustning och metod för klassificering av ägg? Observera att viktsklassificering inte behövs om äggen säljs som “ägg i blandad storlek”.
589/2008 Art 5.3
2.2KvalitetsklassificeringPackeriet ska kvalitetsklassificera ägg i A- och B-ägg. Packeriet ansvarar för att:

• Utrustningen är rätt inställd och kalibrerad
• Göra regelbundna stickprovskontroller
1308/2013 Bil VII, del VI,II, pkt 1

589/2008 Art 2
2.3ViktklassificeringÄgg av klass A ska klassificeras efter vikt.
Undantag gäller för ägg som säljs i lösvikt eller i blandad storlek med angiven nettovikt. Undantaget är också ägg som säljs till livsmedelsindustri eller annan industri.

• Gör regelbundna stickprovskontroller
• Kontrollera och dokumentera att utrustningen är rätt inställd och kalibrerad
1308/2013 Bil VII, del VI, II, pkt 2

589/2008 Art 4
2.4StämpelfärgStämpelfärger ska vara godkända enligt tillsatsförordningen.853/2004 Bil II, avs I.C pkt 14

1333/2008 Bil II, del D-E, kategori 10.1
2.5Stämpling A-äggÄgg av klass A ska märkas med producentkoden. Den ska vara väl synlig, klart läslig och minst 2 mm hög. Högst 20 % av äggen i ett parti eller förpackning får ha oläslig märkning (se punkt 6.3).
Producentkoden ska bestå av följande uppgifter:
Kod för produktionssystem, landskod, identifieringsnummer för värphönsanläggningen, ev. bindestreck följt av stallnummer (frivillig uppgift). Det ska finnas en rutin för att säkerställa att rätt ägg märks med rätt producentkod.
Observera att så fort en sortering sker (A eller B – ägg eller olika storleksklasser) räknas detta som klassificering även om nästa packeri gör en ny sortering.
1308/2013 Bil VII, del VI,III,pkt 1

LIVSFS 2005:20, 41§

1308/2013 Bil VII, del VI,III,pkt 1

2.6Stämpling B-äggÄgg av klass B ska stämplas antingen med producentkoden och/eller en cirkel med en diameter på minst 12 mm, innehållande ett minst 5 mm högt latinskt B, eller en väl synlig färgfläck med en diameter på minst 5 mm.
Ägg av klass B behöver inte stämplas när de saluförs inom landet (se även punkt 5.1).
1308/2013 Bil, VII, del VI,III,pkt 1

589/2008 Art 10

LIVSFS 2005:20, 41§

2.7Stämpling frivilliga uppgifterÄgg av klass A och B får stämplas med frivilliga uppgifter. Tvättade ägg får även stämplas med ordet “tvättat”.
Märkning får inte vara otydlig eller verka vilseledande för konsumenten.
1169/2011 Art 7

LIVSFS 2005:20, 41§

2.8Rutiner för rätt märkning av äggenDet ska finnas rutiner som säkerställer att rätt ägg märks med rätt produktionssystem. Ägg får inte märkas med felaktigt produktionssystem.L589/2008 Art 12, pkt 2

1169/2011 Art 7

2.9Tidsgräns för klassning, märkning och packningÄgg ska klassificeras, märkas och packas senast 10 dagar efter värpdagen. Märkning med bäst föredatum ska göras vid förpackningstillfället. Ägg som saluförs som “extra” eller “extra färska” ska klassificeras, märkas och packas senast 4 dagar efter värpdagen, se även punkt 4.2.

Ägg ska levereras till konsument inom högst 21 dagar efter värpning.
589/2008 Art 6, Art 14

853/2004 Bil III, avs X, kap I. pkt 3

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
3.1

3.11
Tvätt av äggÄgg av klass A får varken före eller efter klassificering tvättas eller på annat sätt rengöras.

Endast äggpackerier med särskilt tillstånd får tvätta ägg. De tvättade ägg som klassificeras som klass A får endast saluföras inom landet eller i medlemsstater som har utfärdat tillstånd för tvättning av ägg (endast Nederländerna).
589/2008 Art 2.2, Art 3.1

Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg
3.2Tvätt av plast emballage/äggbrickorFör att undvika risk för smittspridning mellan producenter via äggpackeri ska förpackningsamaterial såsom äggbrickor antingen returneras till samma producent eller tvättas.Nationella riktlinjer för tvätt av förpackningsamaterial av plast

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
4

4.1
Obligatoriska märkningsuppgifterFöljande uppgifter ska framgå på utsidan av förpackningar med A-ägg:

• Namn eller firmabeteckning och adress alternativt telefonnummer till packeriet som har packat äggen eller det företag som låtit förpacka äggen

• Förpackningsanläggningens nummer (landskod och godkännandenummer)

• Kvalitets- och viktklassificering

• Antal förpackade ägg

• Datum för minsta hållbarhet, “bäst före-datum”, i ordningsföljden dag-månad (-år) för ägg av klass A

• Text som rekommenderar konsumenten att förvara äggen kallt efter inköp

• Produktionssystem för ägg av klass A

• Uppgiften “tvättade ägg” för ägg som tvättats i EU-godkänd tvättanläggning (se punkt 3.1 ovan)

• Innebörden av producentkoden på eller inuti förpackningen

Märkning får inte vara otydlig eller vilseledande för konsumenten.

Namn, firmanamn eller varumärke får endast anges om det inte innehåller någon kommentar eller symbol som ger vilseledande information om äggens kvalitet eller färskhet, typen av produktionssystem eller äggens ursprung. Som alternativ till postadress kan telefonnummer eller webbadress, om det där står hur man kan kontakta företaget dvs telefonnummer eller postadress. Enbart e-postadress är inte tillräckligt.

Det är godkänt att förpackningar med ägg av en kvalitetsklass innehåller ägg av olika viktklass förutsatt att äggens minsta nettovikt i gram och orden “ägg av olika storlek” eller beteckningar med motsvarande innebörd framgår. Viktklass ska anges med beteckningar, t.ex. L, eller i ord, t.ex. “stora”, eller med en kombination av båda, där alla tre alternativen får kombineras med motsvarande viktintervall, t.ex. 63-73 g.

Rutiner som säkerställer att rätt ägg märks med rätt produktionssystem ska finnas. Det får inte förekomma att ägg märks med felaktigt produktionssystem.Det ska finnas en ändamålsenlig rutin för att säkerställa att rätt ägg märks med rätt producentkod. Kontroll på rutinen görs lämpligen i samband med stickprovskontroll för ett parti ägg (punkt 6 i denna branschriktlinje).
1308/2013 Bil VII, del VI, II, pkt 2

589/2008 Art 4, Art 12,1-2

1308/2013 Bil VII, del VI, II, pkt 2

1169/2011 Art 7, Art 9

4.2Frivilliga märkningsuppgifterFörpackningar får vara försedda med frivilliga uppgifter, antingen på insidan eller utsidan. Om beteckningen “extra” eller “extra färska” används ska värpdagen och tidsfristen nio dagar anges på förpackningen, se 2.8.
För angivande av fodertyp finns särskilda minimikrav (se art 15 589/2008). Märkning får inte vara otydlig eller vilseledande för konsumenten.

Observera att det finns särskilda regler för närings- och hälsopåståenden(F(EG) nr 1924/2006); gällande bland annat påståenden om omega 3-fettsyror, antioxidanter mm.
589/2008 Art 14, 15

1169/2011 Art 7
4.3Märkning
Bäst före-datum
Bäst före-datum får som längst vara 28 dagar efter värpdagen. Om värpperiod anges ska hållbarhetsdatum fastställas från och med det datum då perioden inleds.589/2008 Art 13
4.4FörpackningarFörpackningar ska vara stötsäkra, torra, rena och i gott skick. Förpackningsmaterialet ska skydda äggen mot främmande lukt och risken för kvalitetsförsämring. Förpackningar får endast återanvändas om de är i skick som nya. När det är nödvändigt för att förhindra kontamination ska de vara lätta att rengöra och desinficera.


Originalförpackningar får återanvändas för omklassade ägg. Det får inte finnas kvar någon märkning på den tidigare använda förpackningen som kan medföra förväxling.
589/2008 Art 17

852/2004 Bil II, kap X

4.5Märkning med produktionssystemEndast värphönsanläggningar som har ett av Livsmedelsverket tilldelat identifieringsnummer får leverera ägg till packerier för märkning med produktionssystem.

Ägg som levereras till packeriet måste komma från produktionsanläggningar som finns med på Livsmedelsverkets lista över identifieringsnummer.

Äggen ska uppfylla minimikraven för den produktionsmetod som ägg och förpackning märks med. Ett exempel är att “Frigående utomhus får märkas med “Frigående inomhus” eftersom kraven uppfylls. Den som är livsmedelsföretagare ska kunna visa hur korrekt märkning av produktionssystem säkerställs.
589/2008, Art 1.s, Art 12, Bil II

LIVSFS 2005:20 41§

1169/2011 Art 7

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.Lagstöd
5.1Mottagare B-äggÄgg av klass B får endast levereras till livsmedelsindustrin ( äggproduktanläggningar godkända enligt förordning 853/2004) eller till andra industrier än livsmedelsindustrin.

Lista över Svenska äggproduktansläggningar godkända enligt enligt förordning (EG) nr 853/2004 hittar du på Livsmedelsverkets hemsida.

B- ägg får även hanteras som animaliska biprodukter enligt förordning (EG) nr 1069/2009 och 142/2011, se punkt 7.7.

Om du skickar merparten av din produktion till annat äggpackeri får du skicka med utsorterade B-ägg från eget packeri som särpackade B-ägg för mellanlagring och samtransport till godkänd äggproduktanläggning.
1308/2013, Bil VII, del VI, II, pkt 3


589/2008 Art 1.e-f

5.2Märkning av ägg till livsmedelsindustrinFörpackningar (kartonger/lådor) med B-ägg avsedda för livsmedelsindustrin ska vara märkt med etikett eller banderoll där det finns angivet:

– Packeriets godkännandenummer
– Kvalitetsklass “B” eller “klass B”
– Förpackningsdag

Öppna förpackningar, pallar och vagnar som används vid transport av B-ägg ska vara märkta med en uppgift som tydligt visar att de innehåller livsmedel, t. ex. namnet på livsmedelsföretaget om det är allmänt känt, eller med en tydlig symbol. De märkningsuppgifter som inte finns på förpackningen/pallen/vagnen kan istället lämnas på följesedel eller faktura.

Branschen rekommenderar fortsatt användning av gul färg på etiketten då färgmärkningen minimerar risken för förväxlingar.
589/2008 Art 12.pkt 4


1169/2011 Art 8, pkt 8
5.2Märkning av industriägg
(andra industrier än livsmedels-industrin)
Förpackningar med industriägg avsedda för annan industri än livsmedelsindustrin, ska var märkt med röd etikett eller banderoll där det med svarta bokstäver finns angivet:

• Namn eller firmabeteckning och adress till det mottagande företaget
• Namn eller firmabeteckning och adress på det avsändande företaget
• Märkningen “INDUSTRIÄGG” skriven med 2 cm höga bokstäver.
• Märkningen “olämpliga som livsmedel” med minst 0,8 cm höga bokstäver.

Industriägg=”Fulägg”=Ägg som inte är avsedda att användas som livsmedel
Se även punkt 7.9 om märkning av äggavfall (animaliska biprodukter).
589/2008 Art 1.h, Art 18
5.4TransportÄgg ska under transport hållas rena, torra och fria från främmande lukt samt effektivt skyddas mot stötar, direkt solljus och kraftiga temperaturväxlingar.
Packeriets egna bilar ska uppfylla kraven och om extern transportör anlitas, ska avtal innefattande dessa villkor finnas.
853/2004 Bil III, avsnitt X, kap I. pkt 1-2

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.Lagstöd
6.1ÄggkvalitetI egenkontrollen ingår att man regelbundet ska göra stickprovskontroller.
Branschen rekommenderar att man kontrollerar minst 180 ägg. Stickprovskontroll kan t ex göras en gång per månad. Partier där maxgränserna överskrids ska korrigeras eftersom det annars kan leda till saluförbud.

Tolerenskraven för äggkvalitet ska vara uppfyllda för A-ägg. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska maxgränserna fördubblas. När det gäller äggkvalitet tolererar man en avvikelse på max 5 % för klassen A-ägg, dvs. max 5 % av A- äggen får vara felklassade (de skulle egentligen vara B-ägg).

Se nr 6.1.1, där finns det bilder som beskriver klassning av A- och B- ägg.
589/2008 Art 25, 26
6.2ViktToleranskraven för viktsklassificerade A-ägg är totalt max 10 % avvikelse varav max 5 % i lägre viktsklass. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska maxgränserna fördubblas.589/2008 Art 25, 27
6.3Märkning av äggToleranskraven för märkning (stämpling) ska vara uppfyllda för A-ägg. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska maxgränserna fördubblas.Vid märkning av A-ägg får max 20 % av äggen ha en oläslig märkning.589/2008 Art 25, 28

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
7.1RengöringLokaler och utrustning där ägg hanteras och lagras ska kunna rengöras och desinficeras ordentligt. Ytor bör vara släta, täta och lätt rengörbara.

Fast utrustning bör inte var placerad så att det uppstår trånga, svårrengörbara ytor. Hål, flagnande färg, obehandlat trä eller dylikt på ytor innebär att de är svåra att rengöra.

Träpallar för tillfällig transport av ägg kan tillåtas i lokalen.
852/2004 Bil II, kap I och II
7.2Förutsättningar för lokalenLokaler där ägg hanteras och lagras ska vara tillräckligt stora för verksamheten, ha lämplig belysning och ventilation, hållas tillfredsställande fria från främmande lukt samt skydda äggen mot ljuspåverkan och kraftiga temperaturväxlingar.
Sådana växlingar kan förväntas ske om lokalerna har bristande isolering eller saknar aktivt temperaturregleringssystem. Kondens får inte finnas på utrustning eller i tak och regleringen av temperaturen i ägglagret måste garantera att äggen alltid håller en temperatur på över +5° C.
589/2008, Art 2, pkt. 3

853/2004 Bil III, avs X, kap I, pkt 1-2
7.3RengöringLokaler och utrustning där ägg hanteras och lagras ska hållas rena och i gott skick.

Rutin för övervakning av rengöring och ordning ska finnas.
Följande punkter är viktiga att uppfylla:

• Det ska finnas arbetsinstruktioner och hygienplan som omfattar utförandet av rengöringen inklusive rengöringsfrekvens för olika rengöringsområden.

• Skruva isär utrustning där så är nödvändigt för att rengöringen ska kunna ske.

• Det ska finnas en kontroll av att rengöring utförts med den frekvens som företaget själv anger för respektive rengöringsområde.

• Följ upp rengöringsresultat regelbundet och vidta korrigerande åtgärder (omstädning före produktionsstart när förorening konstaterats på kontaktytor, återföring av informationen till städansvarig etc.)

• Se över planen vid upprepade avvikelser.

Rengöringsmedel och desinfektionsmedel får inte förvaras där livsmedel hanteras.Särskilt utrymme för sådana medel bör finnas.
852/2004 Bil II kap I och 5
7.4Förvaring av förpackningarFörpackningar och förpackningsmaterial ska förvaras så att det hålls torra, rena och i gott skick.852/2004 Bil II kap X
7.5*Omklädningsrum, toalett och tvättställNär det är nödvändigt ska det finnas omklädningsrum i tillräckligt antal för personalen. Det ska finnas lämpligt placerade och utrustade handtvättställ. Tvättställ bör också finnas där oförpackade ägg hanteras, och ha rinnande kallt och varmt vatten, handtvättmedel, t.ex. flytande tvål och hygientorkningsanordning, t.ex. engångshanddukar.
Rinnande lämpligt tempererat vatten kan godtas. Om bostad finns på fastigheten kan bostadens toalett och omklädningsrum accepteras. Detta undantag gäller endast packerier utan extern personal.
852/2004 Bil II, kap I, pkt 3, 4 och 9
7.6VattenFörsörjning av dricksvatten ska vara adekvat.

Rutin för övervakning av vatten ska finnas.Vid bedömningen bör följande frågeställningar närmare undersökas:

• Det ska finnas rutin för provtagning av vatten.

• Anläggningens vatten skall motsvara tidigare definition för mikrobiologiskt tjänligt.

• För packerier med godkänd tvättanläggning krävs dricksvattenkvalitet. Analysresultat från vatten ska kunna uppvisas redan vid godkännandeprövningen.

• Resultat från kommunal vattentäkt är fullgott om det ej rör sig om egen brunn.

Dokumentera underlag för mätdata, avvikelserapporter och vidtagna åtgärder (Vad har eventuellt icke tjänliga provresultat lett till för åtgärd?).
852/2004 Bil II, kap I, pkt 3, 4 och 9
7.7Sopor/avfallLivsmedelsavfall ska placeras i behållare som går att stänga, såvida inte andra behållare är lämpliga. Utrymmet för förvaring av livsmedelsavfall ska vara avskilt från annan hantering, lätt rengörbart och fritt från djur och skadedjur.

Äggavfall ska kategoriseras som ABP (animaliska biprodukter), förvaras i korrekt märkta kärl och lämnas till godkänd mottagare. Handelsdokument ska upprättas och följa med varje transport av sådant avfall. Handelsdokumenten ska sparas i minst två år.

Äggavfall, som trasiga och krossade ägg från friska djur, kategoriseras vanligtvis som ABP kategori 3 och får användas till djurfoder eller icke-livsmedel. Godkända handelsdokument för ABP som endast transporteras inom Sverige finns på Jordbruksverkets hemsida, www.jordbruksverket.se. För transport av ABP utanför Sverige används förlaga till Handelsdokument i tillämpningsförordningen om ABP (animaliska biprodukter).
852/2004 Bil II, kap VI

1069/2009

142/2011 Bil XV, kap15



852/2004 Bil II kap VII


7.8SkadedjurLokalernas utformning ska möjliggöra skadedjursbekämpning. Tamdjur får heller inte finnas i lokaler där ägg hanteras eller lagras.852/2008 Bil II kap 1 pkt 2c
7.9Skadedjurs- bekämpningAdekvata förfaranden ska finnas för att bekämpa skadedjur. Löst råttgift får inte vara utlagt i livsmedelslokaler.

Viktigt att tänka på:

• Dokumentationen av skadedjursbekämpning bör innehålla beteskarta, giftinformation och hur skadedjur övervakas samt vilka eventuella åtgärder som vidtas.

• Uppdatera beteskarta vid förändringar antal fällor och placering (vid ingångar, öppningar, avfallslager etc.).

• Gör skadedjursronder och dokumentera enligt fastställd rutin.
852/2004 Bil II kap IX, pkt 4
7.10Tvättning av äggTvättning av ägg ska ske med en ändamålsenlig utrustning och på ett sätt som säkerställer god ägghygien. OBS! Gäller endast godkända tvättanläggningar.
Följande kriterier för äggtvättning ska vara uppfyllda:

• Tvättning får endast ske av hela ägg. Mycket smutsiga ägg och ägg med skadade hinnor bör sorteras bort före tvättningen.

• Endast vatten av minst dricksvattenkvalitet får användas. Kalciumhalten bör vara låg och järnhalten underskrida 2 ppm.

• Tvättning och torkning bör fullföljas utan avbrott. Äggen bör inte stå stilla eller ligga i blöt under tvättningen.

• Tvättvattnet bör bytas ut efter högst 4 timmars användning.

• Temperaturen på tvättvattnet bör vara minst 38 ºC , högst 45ºC och minst 15 ºC varmare än äggen.

• De tvättade äggen bör sköljas med vatten som är minst 5 ºC men helst 10 ºC varmare än tvättvattnet. Sköljvattnet bör ej återcirkuleras men kan användas som tvättvatten.

• Tvättsteget bör pH regleras till lägst pH 10.5 för att dämpa bakterietillväxten. Om inte tvättmedlet innehåller desinfektionsmedel bör sköljmedlet innehålla sådant.

• Dosering av kemikalier för tvättning och sköljning måste ske på ett kontrollerat sätt så att risken för feldosering minimeras.

• Äggen måste torkas omedelbart i anslutning till tvättningen.

• Torkningen bör ske utan tillsats av kemiska medel.

• Utrustning och luftfilter bör kontrolleras och rengöras regelbundet.
852/2004 Bil II kapVII

589/2008 Art 2.pkt 2, Art 3 pkt 1

852/2004 Bil II kap V och kap IX, pkt 3

Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
8.1PersonalhygienPackeriet ska se till att personalen iakttar god renlighet och bär lämpliga skyddande kläder.

Rutin för övervakning av personalhygien ska finnas.

Följande frågeställningar är viktiga:

• Följ rutiner, ge personal instruktioner om arbetsklädsel, personlig hygien, och försiktighetsåtgärder för att förhindra spridning av smitta.

• Alla anställda omfattas av samma regler, även t.ex. praktikanter och semestervikarier.

• Kontrollera att personalen följer rutinerna.

Personal ska informera packeriansvarig vid sjukdom som kan överföras via livsmedel.
852/2004 Bil II, kap VIII
8.2UtbildningPackeriet ska se till att personal som hanterar livsmedel övervakas och instrueras och/eller utbildas i livsmedelshygien på ett sätt som är anpassat till deras arbetsuppgifter.852/2004 Bil II, kap XII

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
9.1HACCP-baserade förfarandenPackeriet ska inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera permanenta förfaranden, grundat på HACCP-principerna.

En HACCP-plan ska finnas för att visa att packeriet inrättat, genomfört och upprätthåller rutiner som är baserade på HACCP-principerna.

Följande krav ställs på HACCP-planen:

• Det ska finnas rutiner på plats t. ex. dokumentation över faroanalys och kritiska styrpunkter.

• Planen ska omfatta kritiska gränser och övervakning av de kritiska styrpunkterna.

• Det ska finnas fastställda korrigerande åtgärder för varje kritisk styrpunkt.

• Det ska finnas dokumentation över verifiering av HACCP-planen.

För små packerier med enbart egna ägg är branschvägledningens HACCP och provtagning Salmonella tillräcklig, se punkt 9.2.
852/2004 Art 5

589/2008 Art 2, pkt 2, Art 3, pkt 1

Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg
9.2
9.2.1
SalmonellaÄgg får endast levereras från besättningar som uppfyller bestämmelserna om salmonellaprovtagning. Provtagningsresultat ska finnas som bekräftelse på att leverantören har utfört sin salmonellakontroll.
Det ska finnas rutiner för att kontrollera att inkommande ägg kommer från besättningar som har provtagits i enlighet med Jordbruksverkets obligatoriska bestämmelser om salmonellaprovtagning av hönsbesättningar. Äggen spärras om de passreat 15v +/- 3 dagar.

Prov ska tas var 15:e vecka i besättningar som håller mer än 200 höns och/eller säljer ägg annat än till enskild konsument.

Den första provtagningen ska ske när värphönsen är 24 veckor gamla (± 2 veckor).

Ett prov per år, sk officiellt prov, ska tas av veterinär i en flock per anläggning. Den provtagningen kan ersätta en av djurägarens planerade provtagningar. Obs det ska framgå på provsvaret att det är en officiell provtagning.

Om ägg importeras från annat land än Norge, Danmark eller Finland, ska dokumentation enligt 1688/2005 intyga att äggen är fria från salmonella.
852/2004 Art 5

2160/2003 Bil II, del D

1688/2005

853/2004 Art 8

LIVSFS 2005:22

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
10.1ProduktionssystemPackerier ska varje produktionssystem och dag föra separata register över följande:

a) Mängd av oklassificerade ägg som tas emot, uppdelat på producenter med uppgift om producenternas namn, adress, och producentkod samt värpdag eller värpperiod.

b) Klassificering efter kvalitets- och viktklasser.

c) Mängd av klassificerade ägg som mottas från andra packerier med uppgift om dessa packeriers godkännandenummer samt bäst före-datum.

d) Mängd av oklassificerade ägg som levereras till andra packerier, uppdelat per producent, med uppgift om deras godkännandenummer samt värpdag eller värpperiod.

e) Antalet levererade ägg och eller vikten på dessa, uppdelade efter kvalitets- och viktsklasser, förpackningsdag (B-ägg), bäst före-dag (A-ägg/tvättade) och köpare med uppgift om köparens namn och adress.

Registren kan bestå av fakturor eller följesedlar under förutsättning att punkterna a-e ovan framgår.
589/2008, Art 22
10.2LagerPackeriet ska föra veckoregister över de faktiska lagren.
10.3Särskild märkningPackerier som använder märkning med foder ska registrera dessa uppgifter separat enligt punkterna a-e ovan.

Registren kan bestå av fakturor eller följesedlar under förutsättning att punkterna a-e framgår.
10.4Tidsfrist registerDe register eller fakturor som avses under punkterna 1.2 och 10.1-10.3 i branschriktlinjerna ska sparas minst 12 månader från det att de skapades.

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
11.1GodkännandeVerksamheten ska överensstämma med det den är godkänd för882/2004, Art 31, pkt 2.e

1. MOTTAGNING/LAGER

NrKontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.Lagstöd
1.1Förvaring hos producentPackeriet ska ha kontroll på att äggen kommer från en anläggning som är godkänd eller registrerad av behörig myndighet. Äggen ska förvaras rent, torrt och fritt från främmande lukter samt skyddas mot stötar och direkt solljus. Det gäller både hos producent och i förekommande fall under transport. Äggen ska förvaras vid den, helst konstanta, temperatur som bäst bevarar äggens hygieniska egenskaper.
Dokumentation kan vara direkta temperaturmätningar eller ett signerat avtal där producenten försäkrar att äggen förvaras på lämpligt sätt.
853/2004 Art 4

853/2004 Bil III avsnitt X, kap I 1-2
1.2Märkning
inkommande ägg
Inkommande äggleveranser (dvs. varje pall/vagn) ska vara märkta med produktionsanläggningens namn, adress och producentkod, antalet ägg och/eller deras vikt, värpdag eller värpperiod samt avsändningsdag. Packeriet ska behålla originalen till följehandlingarna (se vidare punkt 10.4).

Äggpackerier får enbart förpacka ägg från anläggningar som har ett av Livsmedelsverket tilldelat identifieringsnummer för märkning med produktionssystem (se punkt 2.8 och 4.5)

Oförpackade ägg från egen produktion på samma ställe som packeriet behöver inte vara märkta enligt ovan vid mottagandet. Dock måste spårbarhet alltid vara möjlig till enskilda produktionssystem. Det måste därför finnas papper på att produktionsformen är besiktigad och godkänd av Jordbruksverket.
589/2008 Art 7
1.3Märkning utgående oklassade äggMotsvarande uppgifter som ovan ska även finnas på utgående oklassificerade äggleveranser till andra packerier.
Man tillåter att ägg som enbart mellanlagras för vidare transport till ett annat äggpackeri inte stämplas på det första packeriet men det är under förutsättning att äggen enbart förvaras tillfälligt och inte tas in i produktionen. Palletiketter får inte bytas ut.
589/2008 Art 7

1308/2013 Bil VII, del VI, III
1.4LagringstidÄggen ska klassificeras, märkas och packas senast tio dagar efter värpdagen. Det innebär att oklassificerade ägg på lagret för inkommande ägg får vara högst 10 dagar gamla. Märkning med bäst före-datum för minsta hållbarhetstid ska göras vid förpackningstillfället.589/2008 Art 6

2. KLASSNING/ÄGGMÄRKNING

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
2.1Utrustning för kvalitets- och vikt
klassificering
Packeriet ska ha teknisk utrustning och en kvalitetsklassificering som säkerställer att givna toleranskrav uppnås.

Den tekniska utrustningen ska bestå av:
• Genomlysningsapparatur, automatisk eller bemannad vid genomlysningen
• Anordning för mätning av luftblåsans höjd
• En eller flera justerade vågar för vägning av äggen
• Utrustning för stämpling av äggen
Packeriet kan dessutom vara utrustat med:
• En maskin eller sortering för viktklassificering av äggen

Har ditt företag rätt utrustning och metod för klassificering av ägg? Observera att viktsklassificering inte behövs om äggen säljs som “ägg i blandad storlek”.
589/2008 Art 5.3
2.2KvalitetsklassificeringPackeriet ska kvalitetsklassificera ägg i A- och B-ägg. Packeriet ansvarar för att:

• Utrustningen är rätt inställd och kalibrerad
• Göra regelbundna stickprovskontroller
1308/2013 Bil VII, del VI,II, pkt 1

589/2008 Art 2
2.3ViktklassificeringÄgg av klass A ska klassificeras efter vikt.
Undantag gäller för ägg som säljs i lösvikt eller i blandad storlek med angiven nettovikt. Undantaget är också ägg som säljs till livsmedelsindustri eller annan industri.

• Gör regelbundna stickprovskontroller
• Kontrollera och dokumentera att utrustningen är rätt inställd och kalibrerad
1308/2013 Bil VII, del VI, II, pkt 2

589/2008 Art 4
2.4StämpelfärgStämpelfärger ska vara godkända enligt tillsatsförordningen.853/2004 Bil II, avs I.C pkt 14

1333/2008 Bil II, del D-E, kategori 10.1
2.5Stämpling A-äggÄgg av klass A ska märkas med producentkoden. Den ska vara väl synlig, klart läslig och minst 2 mm hög. Högst 20 % av äggen i ett parti eller förpackning får ha oläslig märkning (se punkt 6.3).
Producentkoden ska bestå av följande uppgifter:
Kod för produktionssystem, landskod, identifieringsnummer för värphönsanläggningen, ev. bindestreck följt av stallnummer (frivillig uppgift). Det ska finnas en rutin för att säkerställa att rätt ägg märks med rätt producentkod.
Observera att så fort en sortering sker (A eller B – ägg eller olika storleksklasser) räknas detta som klassificering även om nästa packeri gör en ny sortering.
1308/2013 Bil VII, del VI,III,pkt 1

LIVSFS 2005:20, 41§

1308/2013 Bil VII, del VI,III,pkt 1

2.6Stämpling B-äggÄgg av klass B ska stämplas antingen med producentkoden och/eller en cirkel med en diameter på minst 12 mm, innehållande ett minst 5 mm högt latinskt B, eller en väl synlig färgfläck med en diameter på minst 5 mm.
Ägg av klass B behöver inte stämplas när de saluförs inom landet (se även punkt 5.1).
1308/2013 Bil, VII, del VI,III,pkt 1

589/2008 Art 10

LIVSFS 2005:20, 41§

2.7Stämpling frivilliga uppgifterÄgg av klass A och B får stämplas med frivilliga uppgifter. Tvättade ägg får även stämplas med ordet “tvättat”.
Märkning får inte vara otydlig eller verka vilseledande för konsumenten.
1169/2011 Art 7

LIVSFS 2005:20, 41§

2.8Rutiner för rätt märkning av äggenDet ska finnas rutiner som säkerställer att rätt ägg märks med rätt produktionssystem. Ägg får inte märkas med felaktigt produktionssystem.L589/2008 Art 12, pkt 2

1169/2011 Art 7

2.9Tidsgräns för klassning, märkning och packningÄgg ska klassificeras, märkas och packas senast 10 dagar efter värpdagen. Märkning med bäst föredatum ska göras vid förpackningstillfället. Ägg som saluförs som “extra” eller “extra färska” ska klassificeras, märkas och packas senast 4 dagar efter värpdagen, se även punkt 4.2.

Ägg ska levereras till konsument inom högst 21 dagar efter värpning.
589/2008 Art 6, Art 14

853/2004 Bil III, avs X, kap I. pkt 3

3. HANTERING

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
3.1

3.11
Tvätt av äggÄgg av klass A får varken före eller efter klassificering tvättas eller på annat sätt rengöras.

Endast äggpackerier med särskilt tillstånd får tvätta ägg. De tvättade ägg som klassificeras som klass A får endast saluföras inom landet eller i medlemsstater som har utfärdat tillstånd för tvättning av ägg (endast Nederländerna).
589/2008 Art 2.2, Art 3.1

Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg
3.2Tvätt av plast emballage/äggbrickorFör att undvika risk för smittspridning mellan producenter via äggpackeri ska förpackningsamaterial såsom äggbrickor antingen returneras till samma producent eller tvättas.Nationella riktlinjer för tvätt av förpackningsamaterial av plast

4. FÖRPACKNINGSMÄRKNING

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
4

4.1
Obligatoriska märkningsuppgifterFöljande uppgifter ska framgå på utsidan av förpackningar med A-ägg:

• Namn eller firmabeteckning och adress alternativt telefonnummer till packeriet som har packat äggen eller det företag som låtit förpacka äggen

• Förpackningsanläggningens nummer (landskod och godkännandenummer)

• Kvalitets- och viktklassificering

• Antal förpackade ägg

• Datum för minsta hållbarhet, “bäst före-datum”, i ordningsföljden dag-månad (-år) för ägg av klass A

• Text som rekommenderar konsumenten att förvara äggen kallt efter inköp

• Produktionssystem för ägg av klass A

• Uppgiften “tvättade ägg” för ägg som tvättats i EU-godkänd tvättanläggning (se punkt 3.1 ovan)

• Innebörden av producentkoden på eller inuti förpackningen

Märkning får inte vara otydlig eller vilseledande för konsumenten.

Namn, firmanamn eller varumärke får endast anges om det inte innehåller någon kommentar eller symbol som ger vilseledande information om äggens kvalitet eller färskhet, typen av produktionssystem eller äggens ursprung. Som alternativ till postadress kan telefonnummer eller webbadress, om det där står hur man kan kontakta företaget dvs telefonnummer eller postadress. Enbart e-postadress är inte tillräckligt.

Det är godkänt att förpackningar med ägg av en kvalitetsklass innehåller ägg av olika viktklass förutsatt att äggens minsta nettovikt i gram och orden “ägg av olika storlek” eller beteckningar med motsvarande innebörd framgår. Viktklass ska anges med beteckningar, t.ex. L, eller i ord, t.ex. “stora”, eller med en kombination av båda, där alla tre alternativen får kombineras med motsvarande viktintervall, t.ex. 63-73 g.

Rutiner som säkerställer att rätt ägg märks med rätt produktionssystem ska finnas. Det får inte förekomma att ägg märks med felaktigt produktionssystem.Det ska finnas en ändamålsenlig rutin för att säkerställa att rätt ägg märks med rätt producentkod. Kontroll på rutinen görs lämpligen i samband med stickprovskontroll för ett parti ägg (punkt 6 i denna branschriktlinje).
1308/2013 Bil VII, del VI, II, pkt 2

589/2008 Art 4, Art 12,1-2

1308/2013 Bil VII, del VI, II, pkt 2

1169/2011 Art 7, Art 9

4.2Frivilliga märkningsuppgifterFörpackningar får vara försedda med frivilliga uppgifter, antingen på insidan eller utsidan. Om beteckningen “extra” eller “extra färska” används ska värpdagen och tidsfristen nio dagar anges på förpackningen, se 2.8.
För angivande av fodertyp finns särskilda minimikrav (se art 15 589/2008). Märkning får inte vara otydlig eller vilseledande för konsumenten.

Observera att det finns särskilda regler för närings- och hälsopåståenden(F(EG) nr 1924/2006); gällande bland annat påståenden om omega 3-fettsyror, antioxidanter mm.
589/2008 Art 14, 15

1169/2011 Art 7
4.3Märkning
Bäst före-datum
Bäst före-datum får som längst vara 28 dagar efter värpdagen. Om värpperiod anges ska hållbarhetsdatum fastställas från och med det datum då perioden inleds.589/2008 Art 13
4.4FörpackningarFörpackningar ska vara stötsäkra, torra, rena och i gott skick. Förpackningsmaterialet ska skydda äggen mot främmande lukt och risken för kvalitetsförsämring. Förpackningar får endast återanvändas om de är i skick som nya. När det är nödvändigt för att förhindra kontamination ska de vara lätta att rengöra och desinficera.


Originalförpackningar får återanvändas för omklassade ägg. Det får inte finnas kvar någon märkning på den tidigare använda förpackningen som kan medföra förväxling.
589/2008 Art 17

852/2004 Bil II, kap X

4.5Märkning med produktionssystemEndast värphönsanläggningar som har ett av Livsmedelsverket tilldelat identifieringsnummer får leverera ägg till packerier för märkning med produktionssystem.

Ägg som levereras till packeriet måste komma från produktionsanläggningar som finns med på Livsmedelsverkets lista över identifieringsnummer.

Äggen ska uppfylla minimikraven för den produktionsmetod som ägg och förpackning märks med. Ett exempel är att “Frigående utomhus får märkas med “Frigående inomhus” eftersom kraven uppfylls. Den som är livsmedelsföretagare ska kunna visa hur korrekt märkning av produktionssystem säkerställs.
589/2008, Art 1.s, Art 12, Bil II

LIVSFS 2005:20 41§

1169/2011 Art 7

5. UTLAGER/STORPACK

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.Lagstöd
5.1Mottagare B-äggÄgg av klass B får endast levereras till livsmedelsindustrin ( äggproduktanläggningar godkända enligt förordning 853/2004) eller till andra industrier än livsmedelsindustrin.

Lista över Svenska äggproduktansläggningar godkända enligt enligt förordning (EG) nr 853/2004 hittar du på Livsmedelsverkets hemsida.

B- ägg får även hanteras som animaliska biprodukter enligt förordning (EG) nr 1069/2009 och 142/2011, se punkt 7.7.

Om du skickar merparten av din produktion till annat äggpackeri får du skicka med utsorterade B-ägg från eget packeri som särpackade B-ägg för mellanlagring och samtransport till godkänd äggproduktanläggning.
1308/2013, Bil VII, del VI, II, pkt 3


589/2008 Art 1.e-f

5.2Märkning av ägg till livsmedelsindustrinFörpackningar (kartonger/lådor) med B-ägg avsedda för livsmedelsindustrin ska vara märkt med etikett eller banderoll där det finns angivet:

– Packeriets godkännandenummer
– Kvalitetsklass “B” eller “klass B”
– Förpackningsdag

Öppna förpackningar, pallar och vagnar som används vid transport av B-ägg ska vara märkta med en uppgift som tydligt visar att de innehåller livsmedel, t. ex. namnet på livsmedelsföretaget om det är allmänt känt, eller med en tydlig symbol. De märkningsuppgifter som inte finns på förpackningen/pallen/vagnen kan istället lämnas på följesedel eller faktura.

Branschen rekommenderar fortsatt användning av gul färg på etiketten då färgmärkningen minimerar risken för förväxlingar.
589/2008 Art 12.pkt 4


1169/2011 Art 8, pkt 8
5.2Märkning av industriägg
(andra industrier än livsmedels-industrin)
Förpackningar med industriägg avsedda för annan industri än livsmedelsindustrin, ska var märkt med röd etikett eller banderoll där det med svarta bokstäver finns angivet:

• Namn eller firmabeteckning och adress till det mottagande företaget
• Namn eller firmabeteckning och adress på det avsändande företaget
• Märkningen “INDUSTRIÄGG” skriven med 2 cm höga bokstäver.
• Märkningen “olämpliga som livsmedel” med minst 0,8 cm höga bokstäver.

Industriägg=”Fulägg”=Ägg som inte är avsedda att användas som livsmedel
Se även punkt 7.9 om märkning av äggavfall (animaliska biprodukter).
589/2008 Art 1.h, Art 18
5.4TransportÄgg ska under transport hållas rena, torra och fria från främmande lukt samt effektivt skyddas mot stötar, direkt solljus och kraftiga temperaturväxlingar.
Packeriets egna bilar ska uppfylla kraven och om extern transportör anlitas, ska avtal innefattande dessa villkor finnas.
853/2004 Bil III, avsnitt X, kap I. pkt 1-2

6. STICKPROVSKONTROLL

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.Lagstöd
6.1ÄggkvalitetI egenkontrollen ingår att man regelbundet ska göra stickprovskontroller.
Branschen rekommenderar att man kontrollerar minst 180 ägg. Stickprovskontroll kan t ex göras en gång per månad. Partier där maxgränserna överskrids ska korrigeras eftersom det annars kan leda till saluförbud.

Tolerenskraven för äggkvalitet ska vara uppfyllda för A-ägg. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska maxgränserna fördubblas. När det gäller äggkvalitet tolererar man en avvikelse på max 5 % för klassen A-ägg, dvs. max 5 % av A- äggen får vara felklassade (de skulle egentligen vara B-ägg).

Se nr 6.1.1, där finns det bilder som beskriver klassning av A- och B- ägg.
589/2008 Art 25, 26
6.2ViktToleranskraven för viktsklassificerade A-ägg är totalt max 10 % avvikelse varav max 5 % i lägre viktsklass. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska maxgränserna fördubblas.589/2008 Art 25, 27
6.3Märkning av äggToleranskraven för märkning (stämpling) ska vara uppfyllda för A-ägg. Om det kontrollerade partiet innehåller färre än 180 ägg ska maxgränserna fördubblas.Vid märkning av A-ägg får max 20 % av äggen ha en oläslig märkning.589/2008 Art 25, 28

7. LOKALER OCH UTRUSTNING

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
7.1RengöringLokaler och utrustning där ägg hanteras och lagras ska kunna rengöras och desinficeras ordentligt. Ytor bör vara släta, täta och lätt rengörbara.

Fast utrustning bör inte var placerad så att det uppstår trånga, svårrengörbara ytor. Hål, flagnande färg, obehandlat trä eller dylikt på ytor innebär att de är svåra att rengöra.

Träpallar för tillfällig transport av ägg kan tillåtas i lokalen.
852/2004 Bil II, kap I och II
7.2Förutsättningar för lokalenLokaler där ägg hanteras och lagras ska vara tillräckligt stora för verksamheten, ha lämplig belysning och ventilation, hållas tillfredsställande fria från främmande lukt samt skydda äggen mot ljuspåverkan och kraftiga temperaturväxlingar.
Sådana växlingar kan förväntas ske om lokalerna har bristande isolering eller saknar aktivt temperaturregleringssystem. Kondens får inte finnas på utrustning eller i tak och regleringen av temperaturen i ägglagret måste garantera att äggen alltid håller en temperatur på över +5° C.
589/2008, Art 2, pkt. 3

853/2004 Bil III, avs X, kap I, pkt 1-2
7.3RengöringLokaler och utrustning där ägg hanteras och lagras ska hållas rena och i gott skick.

Rutin för övervakning av rengöring och ordning ska finnas.
Följande punkter är viktiga att uppfylla:

• Det ska finnas arbetsinstruktioner och hygienplan som omfattar utförandet av rengöringen inklusive rengöringsfrekvens för olika rengöringsområden.

• Skruva isär utrustning där så är nödvändigt för att rengöringen ska kunna ske.

• Det ska finnas en kontroll av att rengöring utförts med den frekvens som företaget själv anger för respektive rengöringsområde.

• Följ upp rengöringsresultat regelbundet och vidta korrigerande åtgärder (omstädning före produktionsstart när förorening konstaterats på kontaktytor, återföring av informationen till städansvarig etc.)

• Se över planen vid upprepade avvikelser.

Rengöringsmedel och desinfektionsmedel får inte förvaras där livsmedel hanteras.Särskilt utrymme för sådana medel bör finnas.
852/2004 Bil II kap I och 5
7.4Förvaring av förpackningarFörpackningar och förpackningsmaterial ska förvaras så att det hålls torra, rena och i gott skick.852/2004 Bil II kap X
7.5*Omklädningsrum, toalett och tvättställNär det är nödvändigt ska det finnas omklädningsrum i tillräckligt antal för personalen. Det ska finnas lämpligt placerade och utrustade handtvättställ. Tvättställ bör också finnas där oförpackade ägg hanteras, och ha rinnande kallt och varmt vatten, handtvättmedel, t.ex. flytande tvål och hygientorkningsanordning, t.ex. engångshanddukar.
Rinnande lämpligt tempererat vatten kan godtas. Om bostad finns på fastigheten kan bostadens toalett och omklädningsrum accepteras. Detta undantag gäller endast packerier utan extern personal.
852/2004 Bil II, kap I, pkt 3, 4 och 9
7.6VattenFörsörjning av dricksvatten ska vara adekvat.

Rutin för övervakning av vatten ska finnas.Vid bedömningen bör följande frågeställningar närmare undersökas:

• Det ska finnas rutin för provtagning av vatten.

• Anläggningens vatten skall motsvara tidigare definition för mikrobiologiskt tjänligt.

• För packerier med godkänd tvättanläggning krävs dricksvattenkvalitet. Analysresultat från vatten ska kunna uppvisas redan vid godkännandeprövningen.

• Resultat från kommunal vattentäkt är fullgott om det ej rör sig om egen brunn.

Dokumentera underlag för mätdata, avvikelserapporter och vidtagna åtgärder (Vad har eventuellt icke tjänliga provresultat lett till för åtgärd?).
852/2004 Bil II, kap I, pkt 3, 4 och 9
7.7Sopor/avfallLivsmedelsavfall ska placeras i behållare som går att stänga, såvida inte andra behållare är lämpliga. Utrymmet för förvaring av livsmedelsavfall ska vara avskilt från annan hantering, lätt rengörbart och fritt från djur och skadedjur.

Äggavfall ska kategoriseras som ABP (animaliska biprodukter), förvaras i korrekt märkta kärl och lämnas till godkänd mottagare. Handelsdokument ska upprättas och följa med varje transport av sådant avfall. Handelsdokumenten ska sparas i minst två år.

Äggavfall, som trasiga och krossade ägg från friska djur, kategoriseras vanligtvis som ABP kategori 3 och får användas till djurfoder eller icke-livsmedel. Godkända handelsdokument för ABP som endast transporteras inom Sverige finns på Jordbruksverkets hemsida, www.jordbruksverket.se. För transport av ABP utanför Sverige används förlaga till Handelsdokument i tillämpningsförordningen om ABP (animaliska biprodukter).
852/2004 Bil II, kap VI

1069/2009

142/2011 Bil XV, kap15



852/2004 Bil II kap VII


7.8SkadedjurLokalernas utformning ska möjliggöra skadedjursbekämpning. Tamdjur får heller inte finnas i lokaler där ägg hanteras eller lagras.852/2008 Bil II kap 1 pkt 2c
7.9Skadedjurs- bekämpningAdekvata förfaranden ska finnas för att bekämpa skadedjur. Löst råttgift får inte vara utlagt i livsmedelslokaler.

Viktigt att tänka på:

• Dokumentationen av skadedjursbekämpning bör innehålla beteskarta, giftinformation och hur skadedjur övervakas samt vilka eventuella åtgärder som vidtas.

• Uppdatera beteskarta vid förändringar antal fällor och placering (vid ingångar, öppningar, avfallslager etc.).

• Gör skadedjursronder och dokumentera enligt fastställd rutin.
852/2004 Bil II kap IX, pkt 4
7.10Tvättning av äggTvättning av ägg ska ske med en ändamålsenlig utrustning och på ett sätt som säkerställer god ägghygien. OBS! Gäller endast godkända tvättanläggningar.
Följande kriterier för äggtvättning ska vara uppfyllda:

• Tvättning får endast ske av hela ägg. Mycket smutsiga ägg och ägg med skadade hinnor bör sorteras bort före tvättningen.

• Endast vatten av minst dricksvattenkvalitet får användas. Kalciumhalten bör vara låg och järnhalten underskrida 2 ppm.

• Tvättning och torkning bör fullföljas utan avbrott. Äggen bör inte stå stilla eller ligga i blöt under tvättningen.

• Tvättvattnet bör bytas ut efter högst 4 timmars användning.

• Temperaturen på tvättvattnet bör vara minst 38 ºC , högst 45ºC och minst 15 ºC varmare än äggen.

• De tvättade äggen bör sköljas med vatten som är minst 5 ºC men helst 10 ºC varmare än tvättvattnet. Sköljvattnet bör ej återcirkuleras men kan användas som tvättvatten.

• Tvättsteget bör pH regleras till lägst pH 10.5 för att dämpa bakterietillväxten. Om inte tvättmedlet innehåller desinfektionsmedel bör sköljmedlet innehålla sådant.

• Dosering av kemikalier för tvättning och sköljning måste ske på ett kontrollerat sätt så att risken för feldosering minimeras.

• Äggen måste torkas omedelbart i anslutning till tvättningen.

• Torkningen bör ske utan tillsats av kemiska medel.

• Utrustning och luftfilter bör kontrolleras och rengöras regelbundet.
852/2004 Bil II kapVII

589/2008 Art 2.pkt 2, Art 3 pkt 1

852/2004 Bil II kap V och kap IX, pkt 3

Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg

8. PERSONAL

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
8.1PersonalhygienPackeriet ska se till att personalen iakttar god renlighet och bär lämpliga skyddande kläder.

Rutin för övervakning av personalhygien ska finnas.

Följande frågeställningar är viktiga:

• Följ rutiner, ge personal instruktioner om arbetsklädsel, personlig hygien, och försiktighetsåtgärder för att förhindra spridning av smitta.

• Alla anställda omfattas av samma regler, även t.ex. praktikanter och semestervikarier.

• Kontrollera att personalen följer rutinerna.

Personal ska informera packeriansvarig vid sjukdom som kan överföras via livsmedel.
852/2004 Bil II, kap VIII
8.2UtbildningPackeriet ska se till att personal som hanterar livsmedel övervakas och instrueras och/eller utbildas i livsmedelshygien på ett sätt som är anpassat till deras arbetsuppgifter.852/2004 Bil II, kap XII

9. HACCP

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
9.1HACCP-baserade förfarandenPackeriet ska inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera permanenta förfaranden, grundat på HACCP-principerna.

En HACCP-plan ska finnas för att visa att packeriet inrättat, genomfört och upprätthåller rutiner som är baserade på HACCP-principerna.

Följande krav ställs på HACCP-planen:

• Det ska finnas rutiner på plats t. ex. dokumentation över faroanalys och kritiska styrpunkter.

• Planen ska omfatta kritiska gränser och övervakning av de kritiska styrpunkterna.

• Det ska finnas fastställda korrigerande åtgärder för varje kritisk styrpunkt.

• Det ska finnas dokumentation över verifiering av HACCP-planen.

För små packerier med enbart egna ägg är branschvägledningens HACCP och provtagning Salmonella tillräcklig, se punkt 9.2.
852/2004 Art 5

589/2008 Art 2, pkt 2, Art 3, pkt 1

Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg
9.2
9.2.1
SalmonellaÄgg får endast levereras från besättningar som uppfyller bestämmelserna om salmonellaprovtagning. Provtagningsresultat ska finnas som bekräftelse på att leverantören har utfört sin salmonellakontroll.
Det ska finnas rutiner för att kontrollera att inkommande ägg kommer från besättningar som har provtagits i enlighet med Jordbruksverkets obligatoriska bestämmelser om salmonellaprovtagning av hönsbesättningar. Äggen spärras om de passreat 15v +/- 3 dagar.

Prov ska tas var 15:e vecka i besättningar som håller mer än 200 höns och/eller säljer ägg annat än till enskild konsument.

Den första provtagningen ska ske när värphönsen är 24 veckor gamla (± 2 veckor).

Ett prov per år, sk officiellt prov, ska tas av veterinär i en flock per anläggning. Den provtagningen kan ersätta en av djurägarens planerade provtagningar. Obs det ska framgå på provsvaret att det är en officiell provtagning.

Om ägg importeras från annat land än Norge, Danmark eller Finland, ska dokumentation enligt 1688/2005 intyga att äggen är fria från salmonella.
852/2004 Art 5

2160/2003 Bil II, del D

1688/2005

853/2004 Art 8

LIVSFS 2005:22

10. PERSONAL

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
10.1ProduktionssystemPackerier ska varje produktionssystem och dag föra separata register över följande:

a) Mängd av oklassificerade ägg som tas emot, uppdelat på producenter med uppgift om producenternas namn, adress, och producentkod samt värpdag eller värpperiod.

b) Klassificering efter kvalitets- och viktklasser.

c) Mängd av klassificerade ägg som mottas från andra packerier med uppgift om dessa packeriers godkännandenummer samt bäst före-datum.

d) Mängd av oklassificerade ägg som levereras till andra packerier, uppdelat per producent, med uppgift om deras godkännandenummer samt värpdag eller värpperiod.

e) Antalet levererade ägg och eller vikten på dessa, uppdelade efter kvalitets- och viktsklasser, förpackningsdag (B-ägg), bäst före-dag (A-ägg/tvättade) och köpare med uppgift om köparens namn och adress.

Registren kan bestå av fakturor eller följesedlar under förutsättning att punkterna a-e ovan framgår.
589/2008, Art 22
10.2LagerPackeriet ska föra veckoregister över de faktiska lagren.
10.3Särskild märkningPackerier som använder märkning med foder ska registrera dessa uppgifter separat enligt punkterna a-e ovan.

Registren kan bestå av fakturor eller följesedlar under förutsättning att punkterna a-e framgår.
10.4Tidsfrist registerDe register eller fakturor som avses under punkterna 1.2 och 10.1-10.3 i branschriktlinjerna ska sparas minst 12 månader från det att de skapades.

11. ÖVRIGT

Nr.KontrollpunktKrav på kvalitetssäkring enl. lagstiftn.
Lagstöd
11.1GodkännandeVerksamheten ska överensstämma med det den är godkänd för882/2004, Art 31, pkt 2.e